SFDR
Hållbarhet

Mindre greenwashing målet med nya EU-krav

Från och med i dag, den 10:e mars, skärps kraven på finansbranschen genom nya EU-krav som ska minska risken för ”greenwashing”.

Uppdaterad 2021-03-10
Publicerad 2021-03-10

Det är kraven på ESG-redovisning enligt den så kallade disclosureförordningen, SFDR, från december 2019 som nu träder i kraft. Förordningen reglerar bland annat hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om olika hållbarhetsfaktorer, ESG.

Som bekant sätter ESG-investeringar ständigt nya rekord, där investerare flockas runt aktier och fonder som lyckas få en ESG-stämpel. Det har klassats som en av de viktigaste förändringarna inom investeringar på en hel generation.

Samtidigt lockar den här typen av förändringar alltid fram aktörer som på olika sätt vill ta en genväg till investerarnas plånböcker. Antalet ESG-stämplade fonder väntas exempelvis snart överträffa antalet traditionella fonder. 

Den nya EU-förordningen sätter transparenskrav som ska göra det lättare att jämföra fond- och portföljförvaltare och finansiella rådgivare när det gäller hållbarhetsinformation och påverkan. Det handlar om integrering av hållbarhetsrisker i interna processer, krav när det gäller negativ påverkan på hållbarhetsfaktorer och ytterligare krav på finansiella produkter som marknadsförs som hållbara. Det ska finnas information om hållbarhetsindex, metoder för att utvärdera och mäta hållbarheten och information om hur hållbarhetsegenskaperna har nåtts.

Hållbarhetsexperten Sasja Beslik säger i det senaste avsnittet av Realtids ESG-podd, där han talar om att vi är mitt i en ESG-bubbla, att det är en bra början som kommer att leda till större transparens.

Enligt Beslik finns det både uppriktiga önskemål och åtgärder från företag, men också mycket ”hetluft” på området. Han konstaterar att det är svårt för konsumenter att läsa rapporter på området, och att hela branschen framöver i allt högre utsträckning måste ställa sig frågan ”vad får jag om jag investerar i en hållbar produkt?”.

För bolag som inte lyckas förhålla sig till vissa standards på området kommer det att bli svårare att få tag på nytt kapital. Samma trend har en längre tid setts både när det gäller en enorm ökning av efterfrågan på grönklassade obligationer och ökade bankkrav på bolag för att de ska få låna pengar.

I en intervju i februari med Realtid talade Erik Amcoff, kommunikationsansvarig för Carnegie fonder och ledamot i fondförvaltarens råd för ansvarsfulla investeringar, bland annat om att hållbarhetsfrågor numera inkluderar alla delar av organisationen. Många institutionella och professionella kunder vill veta exakt hur förvaltaren integrerar hållbarhet i investeringsprocessen.

Amcoff konstaterade vidare att kreditsidan är minst lika intressant som aktiesidan, och att man där verkligen kan påverka vart pengarna går.

I dagsläget tycks det samtidigt finnas utrymme för olika tolkningar på området. Jacob Michaelsen, ansvarig för hållbarhetstjänster inom Nordeas investmentbanking, säger i en färsk intervju med nyhetsbyrån Bloombergs att banken inte har några planer på att stänga ute nedsmutsande företag från bankens finansiella tjänster kopplade till hållbarhet.

-Det är ett så pass nytt område vi är på väg in i att mycket höga och strikta definitioner av kraven i princip är omöjliga.

Enligt Michaelsen tänker Nordea göra störst påverkan på klimatet inte genom att tvinga kunder att gå från att vara "lite gröna till att vara supergröna", utan från "att vara smutsiga till att vara mindre smutsiga och kanske lite gröna.”

Platsannonser

Logga in