Ryssland meddelar att man har genomfört sin första räntebetalning på 117 miljoner USD, men även om landet inte skulle uppfylla betalningskraven så dröjer det tidigast till slutet av april innan Ryssland hamnar i default – ett lands motsvarighet till konkurs.

– Det beror på att det finns en så kallad ”grace period” som ger en extra respit. Om Ryssland i slutändan misslyckas med att återbetala sina skulder så är det inte på grund av att betalningsvilja eller medel saknas, utan på grund av sanktionerna som väst har infört, säger Erik Meyersson, seniorekonom på Handelsbanken, till Realtid.

Han drar alltså liknande slutsatser som Swedbanks chefsekonom Mattias Persson gör kring när Rysslands default inträffar.

”De bredare konsekvenserna är att västs sanktioner i princip kan konvertera ett av de mest kreditvärdiga länderna till ett som inte klarar att återbetala sina skulder”

Erik Meyersson menar att sanktionerna har en väsentlig påverkan på konsekvenserna av en betalningsinställelse.

– Det är en mycket speciell situation eftersom Ryssland har medlen i utländsk valuta, men detta försvåras av västvärldens sanktioner mot landet. Om Ryssland inte kan återbetala i dollar så kommer de försöka göra det i rubel istället, och finansministeriet har redan utlyst att kuponger ska betalas i rubel, säger han.

En återbetalning i lokal valuta accepteras dock inte i flertalet skuldkontrakt, och därmed skulle en sådan återbetalning juridiskt komma att räknas som en misslyckad återbetalning.

– Rent praktiskt kan det dock även vara svårt för investerare att ta emot rubel på grund av sanktionerna. Men i slutändan blir detta en juridisk fråga, som lär ta längre tid än respitens 30 dagar, säger Erik Meyersson, och tillägger:

– De bredare konsekvenserna är att västs sanktioner i princip kan konvertera ett av de mest kreditvärdiga länderna till ett som inte klarar att återbetala sina skulder, åtminstone i juridisk mening, säger han.

Marknadens syn på Ryssland är dock klar: Även om Ryssland initialt kan klara av sina räntebetalningar så kommer landet långsiktigt inte att lyckas med betalningarna.

– Marknaden verkar redan ha prissatt en misslyckad återbetalning av landets utrikesskulder och kreditvärderingsföretagen har nedgraderat obligationerna till skräp. En omstrukturering av skulderna kan även den bli problematisk i och med sanktionerna. Det kan också göra att investerare inte heller kan lita på försäkringar via så kallade credit-default swaps, säger Erik Meyersson.