Trots svagare makrodata duggar kursrekorden tätt. Förklaringen stavas TINA – there is no alternative: 

– Räntorna är låga och centralbankerna pumpar ut likviditet på marknaden som jagar avkastning. Även om tillväxten har toppat är den fortfarande hög och detsamma gäller vinsttillväxten i bolagen. Det finns risker som smittspridning och att Fed trampar på bromsen vid fel tidpunkt, men de har än så länge inte ansetts tillräckligt stora för att orsaka mer än kortare kursnedgångar, sedan har nytt kapital strömmat in och börsen vänt upp igen, säger Maria Landeborn, senior strateg och sparekonom på Danske Bank, till Realtid. 

Räntorna har inte orkat klättra tillbaka upp emot vårens nivåer och som alternativ till aktier framstår avkastningen på statsobligationer som oattraktiv. Samtidigt väntas räntorna sakta stiga framöver vilket är detsamma som att obligationspriserna väntas sjunka, vilket är en bidragande orsak till att Danske Bank själva fortfarande har en liten övervikt i aktier, jämfört med obligationer. 

”Risken har definitivt ökat”

Maria Landeborn varnar för en rekyl på marknaden, men säger att det är mer svårbedömt hur stor rekylrisken är. 

– Ja, det är svårt att kvantifiera, men risken har definitivt ökat. Värderingarna är höga vilket brukar spegla att saker och ting ska bli ännu bättre framöver, men så ser det inte ut i praktiken. Den kraftigaste skjutsen från starkare makrodata och stigande bolagsvinster ligger bakom oss, och framöver väntas tillväxttakten bromsa in. Om Fed minskar stödköpen senare i år kan det också bidra till turbulens på marknaden, säger Maria Landeborn. 

Hennes förslag är att minska risken genom att dra ner på aktieandelen i portföljen och ha lite mer kontanter eller räntefonder, i alla fall om man har en högriskportfölj.  

– Skulle vi få en korrektion på marknaden har man då lite krigskassa och kan öka aktieandelen igen. Ett annat alternativ är att minska andelen konjunkturkänsliga aktier som exempelvis verkstadsbolag, säger hon. 

Strukturell tillväxt

USA har Danske Bank nyligen höjt till en övervikt eftersom det, enligt Maria Landeborn, finns en hög andel strukturell tillväxt och kvalitetsbolag på den amerikanska börsen.  

– Den typen av bolag påverkas i lägre utsträckning av om tillväxten ökar eller minskar. Blir det stökigt på marknaden brukar kapitalflöden söka sig till de större aktiemarknaderna vilket också gynnar USA på bekostnad av exempelvis tillväxtmarknader, säger hon. 

I augusti skapades däremot bara 235 000 nya jobb på den amerikanska arbetsmarknaden, vilket är långt under förhandsestimaten på, i genomsnitt, 720 000 nya jobb. Trots det var aktiemarknadens reaktion mild. 

– Aktiemarknaden gillar låga räntor och stimulanser, och svaga jobbdata tar bort lite av pressen på Fed att börja strama åt. För att Fed ska påbörja en nedtrappning av obligationsköpen behöver återhämtningen kommit så pass långt att man bedömer att ekonomin och de finansiella marknaderna tål en åtstramning. Den sannolikheten minskar om återhämtningen på arbetsmarknaden går sakta och det är vad börsen tar fasta på. Det är ett klassiskt fall av hur dåliga nyheter kan förvandlas till goda nyheter, säger Maria Landeborn.