Annons

Annons

jan_dernestam_534.jpg

Jan Dernestam är managing partner på Mannheimer Swartling.

Mannheimer Swartling välkomnar konkurrens

Sveriges största advokatbyrå vill inte växa till varje pris. För att öka lönsamheten har Mannheimer Swartling stängt kontor och lärt sig säga nej. 

Mannheimer Swartling är störst i Sverige och toppar de flesta listor, som juridikstudenternas mest eftertraktade arbetsgivare eller Mergermarkets transaktionsstatistik.
 
Men nu är man flåsad i nacken av Vinge, som omsättningsmässigt är på väg att slå Mannheimers 1,2 miljarder (2017).
 
– Jag tycker det är kul, vi kan inte bara ha en enda stor och stark byrå i Sverige. Vi behöver konkurrens, dels för att det håller oss på tå men även för att kunna konkurrera med de globala jättarna, säger Jan Dernestam, Managing Partner på Mannheimer Swartling.

Läs även: Vinge på väg mot nytt rekordår

Den generösa inställningen är inte bara en fråga om altruism.
 
– Det gynnar oss, går det bra för Vinge går det bra för oss och vice versa. I synnerhet i en bransch som advokatbranschen, där det alltid är två parter, säger Jan Dernestam och utvecklar resonemanget:
 
– Vi vill jobba med premiumuppdragen och då gäller det att det finns ett svenskt motpartsombud med stora resurser så att de svenskbaserade multinationella företagen inser att det går att göra alla typer av affärer under svensk lag och med hjälp av svenska sofistikerade advokatbyråer.
 
Mannheimer Swartling har de senaste åren backat något omsättningsmässigt. 2017 landade omsättningen på 1,2 miljarder, att jämföra med 1,3 miljarder 2016. 
 
– Vi har genomfört en medveten minskning av verksamheten och stängt fyra kontor och det är klart att det påverkar vår omsättning. Dessutom är vi tolv färre partners nu. Ett mer relevant mått för att mäta en advokatbyrå är intäkt per jurist, tycker Jan Dernestam. 

Där har Mannheimer Swartling ökat sin effektivitet genom vad Jan Dernestam beskriver som en marknadsförflyttning. Det handlar om att fullt ut implementera strategin om att vara premiumleverantör, i klartext: att våga säga nej till mindre komplexa uppdrag där vi inte är den mest lämpade leverantören.
 
– Vi har aldrig tackat nej till så många ärenden som vi gjorde förra året, dels av kapacitetsskäl men också för att vi under de senaste åren implementerat en strategi att i princip uteslutande arbeta med våra kunders största och mest komplexa uppdrag. Vi har egentligen försökt en längre tid men det är först nu vi lyckas med det. Jag tror att det behövdes en rejäl högkonjunktur för att vi skulle komma dit, för det krävs att det går riktigt bra för att man ska våga säga nej.
 
Det ligger i en advokats DNA att säga ja till uppdrag, menar Jan Dernestam. På den affärsjuridikens elitnivå som Mannheimer Swartling  befinner sig är medarbetarna dessutom typiskt sett överpresterande. 
 
– Det svåraste som finns för en advokat är att säga nej till nya uppdrag, men vi säger numera nej till uppdrag som inte passar vår strategi. 
 
Strategin kan beskrivas som att vara en fullservicebyå nischad på premiumsegmentet. 
 
– Vi kommer bäst till vår rätt i de största transaktionerna, de mest komplexa tvisterna och svåraste specialistärendena. Så det är också en anledning till att vi har minskat omsättningen något, för vi fokuserar mycket mer på denna premiummarknad.
 
Jan Dernestam beskriver det som en win win – byrån förbättrar sin lönsamhet samtidigt som klienterna får mer value for money. 

Strategin är också ett sätt att möta konkurrensen från digitaliseringen och automatiseringen och det potentiella hotet från de största revisionsbyråerna, Big4.
 
Än så länge utgör Big4 inte något hot mot de största advokatbyråerna i Sverige, men Jan Dernestam pekar på att de har ju enorma resurser att ta volymuppdrag av lite mer bulk-karaktär.
 
– Det är en del av marknaden som vi typiskt sett inte är intresserade av. Om vi gav oss på bulkjuridiken skulle våra klienter tycka att de betalade för mycket för osofistikerat arbete och vi skulle tycka att vi inte fick tillräckligt betalt och det är förstås ingen bra kombination. Våra kunder måste alltid känna att de får ett mervärde av att anlita oss.
 
Avvecklingen av Tysklandskontoren som beslutades för två år sedan är både ett resultat av att Mannheimer Swartling har vässat sin strategi och av den tilltagande internationaliseringen av näringslivet. 
 
– När vi etablerade oss i Tyskland för nästan 40 år var det en komplex marknad där vi tillförde mycket till våra kunder. I dag är det den mest konkurrensutsatta advokatmarknaden i världen.
 
– Vi blev lite för framgångsrika i Tyskland och fick väldigt mycket tyska klienter som ville ha hjälp med tyska transaktioner, men det är inte det som är vår strategi – vår strategi är att  hjälpa svenska bolag med sina affärer i Sverige eller var som helst ute i världen.

Annons

Annons

På måndag: Därför behöver Mannheimer och Vinge varandra

Fakta Mannheimer Swartling

1990 – grundas genom en sammanslagning av två advokatbyråer.

550 medarbetare fördelat på åtta kontor: Stockholm, Göteborg, Malmö och Bryssel, Moskva, Shanghai, Hong Kong, Bryssel och New York.

82 delägare.

1,2 miljarder i omsättning 2017.

5-10 procentig omsättningstillväxt.

2011 blir Jan Dernestam vd. 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons