Rensat för kapitalinkomster ligger inkomstskillnaderna i Sverige stilla. Därför minskar inkomstklyftorna i Sverige mätt i den så kallade gini-koefficienten. Det som styr är kapitalinkomsterna, som bestäms av konjunkturutvecklingen, enligt välfärdsforskaren Andreas Berg, knuten till Institutet för näringslivsforskning, skriver TT. Finansminister Magdalena Andersson håller med om beskrivningen.

– Det regeringen gjorde under förra mandatperioden var utjämnande. Fast ska vi ta ytterligare steg, ja, då måste man göra något åt kapitalskatterna, säger Magdalena Anderson till TT.

Sedan 1990-talet har inkomstklyftorna ökat trendmässigt med två hack i kurvan. Ena gången var när IT-bubblan sprack runt millenieskiftet och andra gången vid finanskrisen 2008/2009. Under 2018 minskade inkomstskillnaderna igen, till den lägsta nivån sedan 2014.

Den stora förklaringen är enligt SCB lägre kapitalvinster. Brottet i kurvan nu är tydligt kopplat till att 2018 var ett år då Stockholmsbörsen liksom bostadspriserna sjönk.

Enligt Andreas Berg har inkomstskillnaderna knappt ändrats alls de senaste tio åren sett till löner, skatter och olika bidrag. 

Det som påverkar skillnaderna totalt sett är därför framför allt kopplat till konjunkturen och utvecklingen för aktier och bostäder. Eftersom både börs och bostäder steg i värde under 2019 talar det enligt Andreas Berg för att inkomstskillnaderna åter ökade.

Gini-koefficienten mäter ojämnheten i inkomstfördelningen i samhället.