Nu står det klart att Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson återigen har valts till statsminister.

Det innebär att Socialdemokraterna kan bilda en enpartiregering – men att Andersson samtidigt tvingas regera utifrån en oppositionsbudget.

– Magdalena är både kompetent och handlingskraft men självfallet lite synd att hon tar över i en situation där det inte på något sätt är självklart att hon kan driva sin politik och förverkliga sina visioner utan istället behöver regera utifrån oppositionsbudget. Å andra sidan är det såklart en möjlighet och utnämna sina ministrar och fokusera på ordning och reda inför valet nästa år, säger Elisabeth Beskow, vd för DNB i Sverige, i en kommentar.

Utifrån ett marknadsperspektiv spelar samtidigt valet av ny statsminister mindre roll.

– Sverige har en välfungerande politik och stabil ekonomi vilket gör att marknaden inte berörs i någon större utsträckning, säger Elisabeth Beskow.

– En kvinna på den här positionen är såklart historiskt och något vi borde ha haft för länge sen och hade det inte varit för Anna Lindhs tragiska bortgång hade vi sannolikt redan haft det. Glädjande att vi nu äntligen fått vår första kvinnliga statsminister.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, säger att en situation som innebär att sittande regering tvingas regera med oppositionens budget inte är optimal.

– Sett till innehållet i oppositionens och regeringens budget är dock skillnaderna relativt små för de flestas privatekonomi. Däremot ligger tyngdpunkten i oppositionens budget mot inkomstförstärkningar för dem som jobbar och pensionärerna medan regeringens budget är mer inriktad mot bredare och även bidragstagande grupper”, säger Robert Boije till Realtid.

En annan skillnad rör beskattningen av bensin och diesel.

– Det ingår en sänkning av priset på bensin och diesel med 50 öre i oppositionens men inte regeringens budget. Jag vill i min roll inte värdera det men man kan se på det utifrån två olika perspektiv. Å ena sidan skulle man kunna säga att sänkt skatt på diesel och bensin inte borde prioriteras i ett läge där det är viktigt att få ned koldioxidutsläppen. Å andra sidan visar den samhällsekonomiska forskningen att den svenska koldioxidskatten redan ligger på en nivå som är förenlig med 1,5-gradersmålet om samma skatt skulle införas i samtliga länder och sedan indexeras till BNP. Bensinpriset ska enligt vad jag förstår inte sänkas genom en sänkning av koldioxidskatten utan av energiskatten som ju i praktiken är en ren fiskal skatt, säger Robert Boije och fortsätter:

– Bortsett från skillnaderna i budgetinnehåll så kan man fundera på hur det uppkomna läget påverkar förutsättningarna för regeringsbildningen efter höstens val. Om det inte händer något radikalt i opinionen fram till dess eller i de låsningar som nu finns mellan vissa partier, riskerar det att bli en ny rörig process i höst efter valet. Den osäkerhet detta medför för både företag och hushåll är förstås inte optimal när det gäller beslut om olika investeringar och den ekonomiska utvecklingen i stort.