Finans

Lägre räntor när kommunsektorn lånar

Genomsnittsräntan för kommunsektorns låneskuld minskade från tredje till fjärde kvartalet med 6 baspunkter till 1,00 procent. Detta är den lägsta nivå som registrerats i en mätserie som startade i början av 2017.

Publicerad 2021-01-27

Kommuninvest publicerar idag årets första upplaga av den digitala rapporten ”Kommunsektorns skuldförvaltning”. Detta är en rapport som uppdateras kvartalsvis. Den ger en bild av upplägg och villkor för kommunsektorns samlade låneskuld. De nya data som nu presenteras gäller för kvartal fyra och för helåret 2020.

Rapporten är baserad på Kommuninvests utlåning och de uppgifter som kommuner, kommunala bolag och regioner registrerat i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Data för kvartal fyra bygger på info från 6 193 lån, certifikat och obligationer till ett totalt värde av 481 miljarder kr samt 1 736 derivatkontrakt vars underliggande lånebelopp motsvarar 175 miljarder kr.

Den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunsektorns låneskuld var vid årsskiftet 2,94 år. Detta var en ökning från 2,82 år för föregående kvartal. 23 procent av lånestocken förfaller inom 12 månader. Motsvarande siffra för föregående kvartal var 26 procent. Den långsiktiga trenden sedan 2017 har, med några få avbrott, varit att bindningstiden successivt förlängts.

Den genomsnittliga räntebindningen för kommunsektorns låneskuld uppgick vid årsskiftet till 3,01 år. För kvartal tre var siffran 2,98 år. Från kvartal fyra 2015 har räntebindningen ökat något från 2,83 år till nuvarande 3,01 år. Användningen av derivat gjorde vid årsskiftet att räntebindningen utökades från 1,69 till 3,01 år.

–Även om kapital- och räntebindningen ökat över tid är det viktigt att konstatera att de fortfarande är relativt korta. Enbart refinansieringsbehovet uppgår per år till drygt 200 miljarder kr. Till det ska läggas ett behov av nyupplåning på drygt 60 miljarder kr per år. Detta kräver hög aktivitet. De korta tidsperspektiven har varit gynnsamma i en period med låga och sjunkande marknadsräntor. Men skulle marknadsräntorna börja stiga ordentligt skulle kostnaden för att finansiera låneskulden öka snabbt, säger Emelie Värja, forskningschef på Kommuninvest. 

Genomsnittsräntan för kommunsektorns låneskuld minskade från tredje till fjärde kvartalet med 6 baspunkter till 1,00 procent. Detta är den lägsta nivå som registrerats i en mätserie som startade i början av 2017. Exklusive derivat var genomsnittsräntan 0,48 procent. För den nyupplåning och refinansiering som gjordes under fjärde kvartalet låg genomsnittsräntan, inkl derivat, på 0,18 procent.

–Att pengar är så pass billiga i en tid när kommuner och regioner möter stora och växande investerings- och lånebehov är för närvarande en faktor som gynnar kommunsektorns ekonomi. Det återstår att se hur länge de låga marknadsräntorna håller i sig. I den långsiktiga ekonomiska planeringen kan det nog vara klokt att ta höjd för ett scenario med högre finansieringskostnader, säger Emelie Värja.

 

Platsannonser