Det är riktigt stora pengar som ”entreprenörerna” på Vinge sparar genom att ta ut vinsten som utdelning i stället inkomst av tjänst, konstaterar Realtids Per Lindvall.
Det är riktigt stora pengar som ”entreprenörerna” på Vinge sparar genom att ta ut vinsten som utdelning i stället inkomst av tjänst, konstaterar Realtids Per Lindvall.
Juridik

Vinges skattefrälse

Realtids krönikör Per Lindvall har läst advokatbyrån Vinges årsredovisning. Och kan konstatera att 3:12-reglerna skapat ett skattefrälse.

Per Lindvall
Publicerad 2019-08-26

Partners i svenska advokatbyråer och revisionsbyråer utgör delar av ett stort svenskt skattefrälse, där de kan omvandla högbeskattade tjänsteinkomster till lågbeskattade kapitalinkomster genom de mycket gynnsamma 3:12 reglerna. En genomgång av Vinges ägarföretag visar tydligt detta.

Se där, nu svor jag, som företagare, i den egna kyrkan. För detta är en fråga som helst inte ska beröras.

En liten fågel viskade i mitt öra att det i praktiken har varit ”förbjudet” för Föreningen Auktoriserade Revisorer egen medlemstidning att skriva om hur bra  3:12-reglerna faktiskt är för revisionsbyråernas partners.

Det är således en känslig fråga. För den som skriver att 3:12-reglerna har skapat ett svenskt skattefrälse lär snabbt få höra ett unisont ylande från bandhundarna på Svenskt Näringsliv. Dagens Industris ledarsida lär också snabbt stämma in i denna atonala kör. Deras retoriska grepp runt de gynnsamma 3:12-reglerna är att alla förändringar hotar småföretagarnas tillväxt eller rent av existens.

Ett par citat från DI:s ledarsida i februari, senast som 3:12-reglerna var uppe till diskussion i samband med den famösa januariöverenskommelsen kan illustrera detta. ”C och L bör tydligt ställa krav att 3:12-reglerna bara får inkluderas i en skattereform om reglerna blir förmånligare, inte tvärtom”.

Och inte minst:

”Men företagare är inte löntagare. De är inte vare sig ”välbetalda” eller ”underbetalda”. De tjänar eller förlorar pengar för att de med framgång har investerat kapital, tagit risk och byggt verksamheter”. 

En motbild till detta kan man få genom att gå igenom ”entreprenörsföretaget” Advokatfirman Vinges räkenskaper. Denna verksamhet drivs genom Kommanditbolaget Advokatfirman Vinge som i sint tur ägs av de tre aktiebolagen Advokatfirman Vinge Stockholm, Göteborg och Skåne AB. De tre aktiebolagen ägs i sin tur av 69 partners. Det är aktiebolagen som är skattesubjekt. 

Unisont för de tre ägarbolagen är att de delar ut i princip hela årsresultatet för aktiebolagen varje år. Skånebolaget redovisade ett resultat på 28,6 miljoner kronor 2018 och beslutade att dela ut 28,5 miljoner kronor. För Stockholm respektive Göteborg var motsvarande siffror resultat 143,4 miljoner kronor, utdelning 143,4 miljoner kronor, respektive resultat 30 miljoner kronor och utdelning 30 miljoner kronor. Bolagen delar ut allt de kan.

Soliditeten i Advokatfirman Vinge Stockholm uppgår efter utdelningen till 0,14 procent. Denna låga soliditet kan tolkas som om delägarna är beredda att ta mycket stora risker, eller tvärtom att risken i verksamheten är närmare 0 då kapitalbehovet är ungefär av samma runda karaktär. Ett tecken på det senare är att Vinge i Skåne, med ett eget kapital efter utdelning på 1,4 miljoner kronor utan säkerhet kan dra på sin checkräkningskredit på 46,5 miljoner kronor utan gnissel från banken och krav på säkerheter.  

Studerar man aktiebolagens resultaträkningar så slås man av att den i praktiken enda kostnadsposten utgörs av personalkostnader, övriga kostnader tas av kommanditbolaget. Personalkostnaderna är således resultatregulatorn. Studerar man resultatet för Vinge Skåne så ser 2018 ut att ha gått mycket sämre än 2017. Resultatet sjönk från 39,1 till 28,6 miljoner kronor trots att omsättningen ökade från 125 till 147 miljoner kronor. Men hela resultatskillnaden förklaras av att man valde att öka personalkostnaderna, trots att antalet anställda sjönk från 63 till 62. Varför detta gjorts framgår inte av årsredovisningen.

För det är riktigt stora pengar som ”entreprenörerna” på Vinge sparar genom att ta ut vinsten som utdelning i stället inkomst av tjänst, vilket var villkoren för fåmansbolag före lättnadsreglerna infördes 2006. Uppskattningsvis hade nettot för andelsägarna i de tre Vingebolagen, vars vinster före skatt uppgick till 262 miljoner kronor för 2018, uppgått till runt 110 miljoner kronor om de beskattats som inkomst av tjänst. Genom att kanalisera det som kapitalinkomster så får man istället behålla 160 miljoner kronor.

Så ser det även ut hos revisionsbyråer och de allt fler konsultbolag som är organiserade i de skattegynnade fåmansbolagen. De gynnsamma 3:12-reglerna gynnar i praktiken endast verksamheter med låg risk och utan kapitalbehov, där man år efter år kan plocka ut hela vinsten.

Riskfyllda verksamheter och företag som behöver kapital för att växa gynnas i mycket mindre utsträckning. 

Fördelarna för fåmansbolagsdelägarna gäller inte minst jämfört för de som råkar vara anställda i publika bolag, där alla förmåner ska beskattas som inkomst av tjänst, liksom anställda i offentlig verksamhet. Om inte det faktum att en jurist som är anställd och delägare i ett fåmansbolag har en väsentligt lägre skattebelastning än en anställd jurist i ett publikt bolag, där alla förmåner ska beskattas som inkomst av tjänst, eller i offentlig verksamhet utgör ett skattefrälse så kan man undra hur ett sådant ska definieras.

Platsannonser

Här är finansbolagen och advokatbyråerna som har fått mest i coronastöd
118 miljoner fördelades i branschen. Läs kommentarerna från de som fick mest.

Logga in