Jens Henriksson, Swedbank. Foto: TT
Krönika

Swedbank kan, och bör, dela ut mer

En mängd svårt plågade bankägare fick äntligen ett positivt besked när storbanken Swedbank nu lättar på plånboken och delar ut måttliga 4,35 kronor per aktie för 2019. Det var på tiden. Det skriver Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Publicerad 2021-01-19

Styrelsen i Swedbank vågar dock inte utmana Finansinspektionens, FI, rekommendation att inte dela ut mer än 25 procent av resultatet för 2019. Detta trots att bankernas kreditförluster varit betydligt lägre under coronakrisen än vad FI skissade på i inledningen av pandemin. 

Inget annat var kanske att vänta från den bank som står arbetarrörelsen nära. Beslutet sker efter samråd med FI. Intrycket är att Swedbankstyrelsen, kanske bottnar det i den våldsamma kritiken mot bankens penningtvättsaffärer, är feg. Banken kan, och bör, dela ut betydligt mer av flera skäl. FI kan inte förhindra en högre utdelning. 

Visserligen är bankerna systemkritiska, men så länge sektorn har privata ägare är det inte lämpligt att staten dikterar villkoren för vad bankerna skall göra med det kapital som överstiger de legala kraven. I så fall är det bättre att att FI och regeringen ändrar kapitaltäckningsreglerna (som redan är höga) för bankerna så att investerarkollektivet känner till de långsiktiga spelreglerna. 

"Det hade förmodligen inte krävts något myndighetsbeslut från FI, låt vara att det är myndighetens roll att peka på hur viktiga bankerna är för den finansiella stabiliteten."

Invändningen är förstås att coronautbrottet våren 2020 var en ”svart svan” som helt förändrade förutsättningarna och riskerna för bankerna och en lång rad andra industrisektorer, men detta insåg naturligtvis styrelserna i respektive bolag. Alla styrelser har som uppgift att trygga bolagets långsiktiga överlevnad och optimera bolagets balansräkningar utifrån rådande förutsättningar. Därmed sagt är det alltid styrelsen och den verkställande ledningen på mandat av aktieägarna via bolagsstämman som är bäst skickade att fatta besluten kring, till exempel, utdelningsnivån. Utdelningen är den enda penningström en ägare får genom sitt ägande och är mycket viktig för värderingen av aktien som, förenklat, är summan av alla framtida utdelningar framräknade till ett nuvärde. Det är ett viktigt skäl till att enbart bolagets styrelse skall fatta beslutet om utdelningsnivå. 

Många stora och små börsbolag fattade också beslut inför utdelningssäsongen förra året om att skjuta upp eller senarelägga utdelningen för 2019. Det visar på ett betydande ansvarstagande i näringslivet. Sannolikt var det också så bankstyrelserna resonerade när allvaret med virusspridningen blev tydlig. Det hade förmodligen inte krävts något myndighetsbeslut från FI, låt vara att det är myndighetens roll att peka på hur viktiga bankerna är för den finansiella stabiliteten. 

Inom kort kommer fler besked från banksektorn om utdelningar. Förmodligen väljer övriga storbanker samma linje som Swedbank. Finska Nordea, som omfattas av ECB:s europeiska bankregelverk får enligt ECB endast dela ut 15 procent av resultatet. Kanske kan någon av bankerna utmana FI eller ECB. Lilla Ålandsbanken, som omfattas av det europeiska regelverket meddelade nyligen att utdelningen blir betydligt större än vad som är ”tillåtet”. 

Troligen vågar ingen av storbankerna följa tuffa Ålandsbanken, men sannolikt inser bankstyrelserna att rekommendationerna börjar bli helt obsoleta. Aktiemarknaden och flertalet epidemiologer (som visserligen haft helt fel en mängd gånger under pandemin) är övertygade om att vaccineringsvågen kommer sätta stopp för virusspridningen kanske så tidigt som till sommaren. Fram tills dess skulle högre utdelningar för bankerna, som har ett betydande antal småägare, kunna fungera som ett fint tillskott till efterfrågan hos konsumtionshungriga svenskar. 

Platsannonser