Annons

Annons

folkmar-bors.jpg

"Risken är att attraktionskraften för Stockholmsbörsen, som historiskt sett haft ett högt utländskt ägande, klingar av i spåren av valutautvecklingen", skriver Realtids Claes Folkmar.
"Risken är att attraktionskraften för Stockholmsbörsen, som historiskt sett haft ett högt utländskt ägande, klingar av i spåren av valutautvecklingen", skriver Realtids Claes Folkmar.

”Regeringens bild av Sverige lockar knappast utländska investerare”

Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen kröp neråt under 2018, under hösten föll det totala ägandet drygt 2,5 procentenheter till omkring 39 procent. Utvecklingen har fortsatt i år. En mycket viktig faktor är valutautvecklingen, skriver Realtids krönikör Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

Den svenska kronan “sticker ut” som en tydlig förlorare under det senaste år mot alla viktiga valutor. Nedgången i den svenska valutan är särskilt dramatisk mot den amerikanska dollarn, men även mot euron. Valutautvecklingen väcker frågor om den svenska penningpolitiken och om tillståndet i den svenska ekonomin, vilket i sin tur skapar osäkerhet om valutautvecklingen framöver.

Många utländska kapitalförvaltningsorganisationer och privatinvesterare har “bränt” sig på den svenska aktiemarknaden då stora delar av avkastningen gått förlorad på grund av den kraftiga kronförsvagningen. En amerikansk aktieförvaltare, till exempel, som köpt de storbolagsaktier som ingår i OMX30 har fått behålla drygt 4 procentenheter av indexutvecklingen på omkring 12 procent hittills i år om ingen valutasäkring gjordes vid köpen.

Risken är att attraktionskraften för Stockholmsbörsen, som historiskt sett haft ett högt utländskt ägande, klingar av i spåren av valutautvecklingen. Den svenska aktiemarknaden kan få en “extra” riskpremie på grund av den svenska centralbanksledningens oförmåga att ”upprätthålla ett fast penningvärde”, vilket den ska enligt riksbankslagen, och istället enbart fokusera på att till varje pris få upp inflationen och inflationsförväntningarna via en försvagad valuta (och därigenom importera inflation).

Annons

Annons

Förtroendet för den svenska valutan och Stockholmsbörsen stärks inte bland utländska aktieinvesterare av att den långvarige riksbankschefen Stefan Ingves skriver om “valutaproblemet” i protokollet från det senaste riksbanksmötet i april. Där säger han att “växelkursen gradvis kommer att stärkas” med hänvisning till den relativt omvärlden starka ekonomin och att Sverige har ett betydande bytesbalansöverskott.

Riksbanken har sagt detta flera gånger tidigare, vilket hittills visat sig vara helt fel. Nytt är att Stefan Ingves tillägger i protokollet att det kan vara dags för ett “omtag” när det gäller analysen av växelkursen”, och tillägger “kan det vara så att den reala växelkursen har försvagats av skäl som ligger utanför det konjunktursammanhang vi fokuserar på”. Den här typen av oklara och osäkra uttalanden från viktiga beslutsfattare skyr aktieinvesterare som jagar avkastning.

Valutan är naturligtvis inte det enda skälet till att utlänningarnas tidigare varma och lustfyllda relation till den svenska aktiemarknaden kylts ner. Storbankernas, som väger mycket tungt i sverigerelaterade aktieindex, eventuella inblandning i penningtvätten i Baltikum spelar naturligtvis roll för det utländska kapitalets syn på Stockholmsbörsen. Bidrar gör också att den bild av svensk ekonomi som framför allt regeringen vill sprida knappast övertygar utländska investerare som tittar mer på BNP per capita, och där har Sverige halkat efter rejält de senaste åren.    

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna