Annons

Annons

bolan-folkmar.jpg

Allt fler uppstickare utmanar nu storbankerna om bolånemarknaden konstaterar Claes Folkmar.
Allt fler uppstickare utmanar nu storbankerna om bolånemarknaden konstaterar Claes Folkmar.

Oligopolet på bolån under lågintensiv attack

En rad mindre spelare tar i rask takt andelar från den för storbankerna så lukrativa bolånemarknaden. Den verkliga utmaningen kommer när den första utländska aktören dyker upp. Det bör bara vara en tidsfråga, enligt Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

De fyra svenska storbankerna har under lång tid varit totalt dominerande på den mycket lukrativa marknaden för kreditgivning med säkerhet i bostäder. Bankkvartetten har fått styra denna oligopolliknande marknad med den egna lönsamheten i fokus.

Statliga SBAB, Länsförsäkringar och några till har fått dela på resterande delar av bolånemarknaden. Ingen av dessa har utgjort ett hot mot storbankernas hegemoni. Snarare har bolåneerbjudandena från dessa “uppkomlingar” varit förvillande lika de som bankerna erbjuder. Deras marknadsandelar har dock vuxit en del de senaste åren.

Till viss del har kampen om marknadsandelar haft en positivt påverkan på bolånetagarnas möjligheter att förhandla om räntan. Ränteskillnaden mellan storbankerna och de mindre aktörerna har ändå varit förhållandevis liten.

Annons

Annons

Att bankerna idag måste släppa ifrån sig den information de har om sina kunder till konkurrenterna har också sänkt tröskeln för nya aktörer som vill in på denna mycket lönsamma marknad. Totalt uppgår bolånemarknaden till omkring 3 300 miljarder kronor, och snittmarginalen var vid årsskiftet omkring 1,5 procent. Volymen har tredubblats sedan 2005. Att det därför dykt upp flera nya bolåneaktörer är knappast oväntat.

Det som kanske förvånar mest är att samtliga “nya” aktörer är svenska, till exempel Avanza/Stabelo, Nordnet, Enkla, Hypoteket (ägt av mediekoncernen Schibsted), Alma bolån och jordbruksbanken Landshypotek. Ingen utländsk aktör har hittills visat intresse, men en internationell kapitalstark finansiell organisation skulle kunna bli en “gamechanger” för marknaden.

De nya svenska aktörerna som dykt upp hotar inte storbankernas hegemoni i nuläget, men eftersom dom uppenbarligen är villiga att arbeta med lägre lönsamhet än bankerna har de redan fått effekt på nyutlåningen.

Tillväxten för den största nykomlingen Avanza/Stabelo har hittills i år varit mycket kraftig – knappt 70 procent har bolånestocken vuxit jämfört med årsskiftet. Tillväxten är helt driven av en ränta som är lägre än vad bankerna erbjuder sina kunder. Även Hypoteket och Landshypotek har vuxit kraftigt sedan de lanserade sina bolån. Däremot är volymerna fortfarande mycket små jämfört med totalmarknaden.  

Utmaningarna för de nya aktörerna är svåra. Framför allt har storbankerna en extremt billig finansiering. Bankernas inlåning, som i dagsläget sker till 0 procents ränta svarar för en betydande del av bolånefinansieringen. De så kallade säkerställda bostadsobligationerna finansierar resten, de handlas till negativ ränta. Bolåneaffären har dessutom stora skalfördelar och kostar relativt andra banktjänster mycket lite. Flera banker har rörelsekostnader som ligger under 0,1 procent av den utestående lånestocken.

De nya utmanarna har tagit olika vägar i kampen om bankernas guldkalv. Enkla ska, efter amerikansk modell, värdepapperisera sina bolån. En komplicerad och inledningsvis dyr process, som innebär att de skall försöka skapa en marknad för sina bostadsrelaterade obligationer. Försök har gjorts tidigare, vilka misslyckats. Hypoteket har en annan modell där de överlåter lånen till en bolånefond som finansieras av ett par pensionsfonder. Uppsidan för pensionsfonderna är att de får en högre avkastning än om de investerar i bankernas bostadsobligationer.

Avanza/Stabelo, Nordnet och Landshypotek bygger sin affär kring den traditionella “bankmodellen” vilket betyder att de accepterar en lägre marginal än bankerna för att prisa in sig i marknaden.

Fortsätter den starka volymtillväxten för de nya bolåneaktörerna, och i synnerhet om det dyker upp en utländsk aktör, finns det skäl för bankledningarna att fundera över sina strategier för att skydda sina “vinstmaskiner”. Bolånens står för mer än hälften av räntenettot hos de svenska bankerna, det handlar om betydande belopp.

Bankerna har tidigare utsatts för liknande påfrestningar på sina affärsmodeller, till exempel aktienätmäklarnas framväxt. Bankledningarna tvingades då tänka om för att förhindra kundflykten. Bankerna är väl rustade för att hantera nykomlingarna, det handlar i slutändan om finansieringskostnader och vilken marginal bankerna vill få ut av affären.

 

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna