Annons

Annons

lindvallkronika6mars.jpg

De nordiska bankernas penningtvättande respektive eventuella penningtvättande har den ryske revisorn Sergej Magnitskij som minsta gemensamma nämnare, skriver Per Lindvall.
De nordiska bankernas penningtvättande respektive eventuella penningtvättande har den ryske revisorn Sergej Magnitskij som minsta gemensamma nämnare, skriver Per Lindvall.

Nordiska bankskandaler kan bli storpolitik

Bankernas penningtvättproblem kan ha en koppling till Donald Trumps presidentvalskampanj och USA:s relation till Ryssland. Det skriver Realtids krönikör Per Lindvall.

Per Lindvall

Per Lindvall

Realtids krönikör Per Lindvall är mångårig ekonomijournalist. Har du synpunkter på Pers krönika? Skicka gärna ett mejl! Adressen är: per.lindvall@realtidmedia.se

Medan nordiska banker skakas av fler penningtvättsskandaler så håller Mueller-utredningen om rysk inblandning i Trumps presidentkampanj på att komma in på upploppet. Det finns en gemensam nämnare, den så kallade Magnitskyaffären.

I de penningtvättsskandaler som nu skakar Danske Bank, Swedbank och senast Nordea så är de så här långt mest detaljerade och graverande uppgifterna kopplade till Magnitskyaffären. Det vill säga de skattebedrägerier som den brittiskamerikanske Bill Browders investeringsfond Hermitage Capital Managment utsattes för. Enligt Browder så försnillades 230 miljoner dollar av högt uppsatta ryska ämbetsmän. Den ryske skattejuristen Sergej Magnitsky, som hade Browders uppdrag att granska detta, dog i ryskt fängelse under oklara omständigheter 2009. Under 2012 införde USA den så kallade Magnitsky Act som kriminaliserar och sanktionerar de ryska ämbetsmän och affärsmän som varit involverade i dessa transaktioner. Därefter har även fem andra länder, bland annat Estland och Litauen infört samma lagstiftning.

I sammanhanget kan man också nämna att den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov, som också kartlagt den ryska elitens skumraskaffärer och som utnämnde The Magnitsky Act till ”historiens mest pro-Ryska lag som någonsin införts av ett utländskt parlament” mördades under oklara omständigheter 2015.

Annons

Annons

För av det som framkommit så här långt om ryska motiv för att hjälpa Donald Trump till makten så står den så kallade Magnitsky-affären och hävandet av Magnitsky Act högst på den tänkta att-göra-listan för den tilltänkte samarbetspartnern.

Putin vill få dessa sanktioner hävda och i enlighet med nuvarande rysk rättspraxis även få motparten Bill Browder och andra personer med koppling till honom utlämnade till Ryssland. Bill Browder har i sin frånvaro dömts till 18 års fängelse i Ryssland.

Rysk penningtvätt står i centrum för Robert Muellers pågående utredning, liksom i andra rättsliga utredningar av presidentens affärer. Framför allt handlar det om att Donald Trump i sin verksamhet, som framför allt har varit inriktat på att bygga lyxlägenheter under sitt varumärke Trump Tower, varit behjälplig med att tvätta ryska pengar.

Och under den hittills mest graverande incidenten under presidentvalskampanjen, mötet mellan Donald Trumps son, Donald Jr, svärsonen Jared Kushner och dåvarande kampanjledaren Paul Manafort och den ryska advokaten Natalia Veselnitskaja i juni 2016, ska just dessa sanktioner och den ryska ”motåtgärden” att förbjuda amerikaner att adoptera ryska barn ha stått i centrum. Ryssarna utlovade som motprestation att plocka fram ”skit” om den demokratiska kandidaten Hillary Clinton.

Veselnitskaja har senare dömts i amerikansk domstol för att ha tagit fram fejkade i bevis, tillsammans med den ryske statsåklagaren Juri Chaika,  i ett mål som handlade om rysk penningtvätt. Den ryske statsåklagaren Chaika och hans familj har av den ryske oppositionspolitikern Alexej Navalny anklagats för att ha nära relationer med ökända ryska kriminella gäng, där Chaikas son äger ett femstjärnigt hotell i Grekland tillsammans med änkan till en gängledare.

Under det famösa mötet mellan Trump och Putin i Helsingfors förra sommaren så stod också utlämnandet av Bill Browder och Magnitsky-lagstiftningen i centrum för Putins förslag till åtgärder för att normalisera relationerna mellan länderna. Att Trump-administrationen inte har följt kutymen och låtit senatens och representanthusets utrikesutskott ta del av utskrifterna från detta och andra informella samtal som Trump och Putin har haft står även i centrum för det demokratledda representanthusets nyinledda granskning av Trump.

Och här kommer de nordiska bankerna in. Den tafatthet som de involverade bankledningarna de så här långt har visat i sin hantering av denna penningtvättsaffär kan kanske få en ny dimension. Ren rädsla.

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna