Krönika

Momsfiffel kan förklara handelsöverskott

EU:s gigantiska handelsöverskott med sig självt handlar inte så mycket om brister i statistiken utan sannolikt om ett gigantiskt momsfifflande. Det skriver Realtids Per Lindvall.

Per Lindvall
Publicerad 2020-02-05

Jordens länder uppvisar något så märkligt som ett stadigt stigande handelsöverskott mot sig själva. Under 2018 beräknades det uppgå till motsvarande 422 miljarder dollar. Den största boven i detta statistiska drama är EU där överskottet i handeln mellan medlemsländerna för 2018 visade ett överskott på 307 miljarder euro, vilket motsvarade 86 procent av jordens samlade självöverskott eller motsvarande 2 procent av EUs samlade BNP.

Och Sverige pekas ut som en av de största potentiella syndarna enligt en rapport från tyska Kiel Institute of World Economy och IFO-institutet i München

Överrapporteringen av exporten gäller såväl varor som tjänster. I genomsnitt, per medlemsland, så motsvaras inte 18 procent av varuexporten och 26 procent av tjänsteexporten av motsvarande importsiffror i mottagarlandet. 

Mätfel och statistiska brister kan enligt rapporten inte förklara de systematiska avvikelserna. Istället misstänker författarna att ett gigantiskt momsfifflande ligger bakom dessa siffror, där export, som inte är momspliktigt, systematiskt överrapporteras i många länder. Författarna uppskattar att sådan skenhandel leder till ett årligt skattebortfall inom euroländerna på mellan 30 – 60 miljarder euro. 

Men minskade momsintäkter är inte det enda problemet med detta. Gnisslande handelsrelationer, inte minst med USA under president Trump – för vilken länder och regioner med bytesbalansöverskott är ett rött skynke.

EUs självöverskott höll sig på låg nivå en fram till östutvidgningen 2004, då tio före detta östblocksländer blev medlemmar. Flera av dessa länder ligger också i topp vad gäller avvikelser mellan export och importstatistiken. Men i topp på motsidan i många de mest anmärkningsvärda avvikelserna i mellan det rapporterade varuflöden hittar vi ett bekant land, Sverige. Sverige tar hand om de sju bottenplaceringarna vad gäller avvikelser i varuhandeln mellan EUs medlemsländer.

Avvikelsen i rapporterade volymer i handeln mellan Sverige och Bulgarien var hela 187 procent, mellan Rumänien och Sverige 180 procent, mellan Sverige och Slovenien 173 procent, Sverige och Cypern 171 procent, Kroatien och Sverige 157 procent, Luxemburg och Sverige 152 procent och Sverige och Grekland 146 procent.

De länder som kommer efter Sverige i denna felrapporteringsklubb är Cypern, följt av Irland och Luxemburg. Det vill säga länder som brukar toppa olika former av skatteminimeringsupplägg. Malta uppges även visa stora avvikelser, men där är statistiken för bristfällig för att kunna tas med i rapporten.

Det är naturligtvis värt att gräva vidare i varför Sverige hamnar så långt ner på denna lista. SCB borde ju vara svaret skyldig. Vi brukar ju slå oss för bröstet för våra trovärdiga och långvariga statistiska serier, även om det senaste årets uppmärksammade brister i SCBs arbetsmarknadsstatistik har kastat en skugga över detta.

Den svenska handelsstatistiken har ju också en del stora märkligheter. Det som sticker ut är att vårt stora samlade bytesbalansöverskott mot omvärlden, som lagts på hög sedan 1994 i runda tal borde motsvara minst 4000 miljarder kronor, enligt nationalräkenskaperna ligger runt 0 kronor. Fast det är klart, om vi har registrerat en massa export som aldrig skett så får ju detta också en förklaring.

 

Platsannonser