”Storytelling” är enligt ekonomipristagaren Robert Shiller en av de viktigaste krafterna för att skapa finansiella värden, vid sidan, eller ovanpå, de mer påtagliga och mätbara faktorerna, som en dokumenterad förmåga att generera ett uthålligt och växande positivt kassaflöde. Utan en bra berättad framtidsstory så kan ett bolag och dess aktie helt tappa lystern och därmed de eftersträvade värderingsmultiplar som karaktäriserar en ”vinnare”, vilka i en självförstärkande process är det som ger stöd till berättelsen. 

I de senaste årens börsklimat så har ett bra ledarskap varit lika med att kunna berätta en bra tillväxtstory. Helst ska man kunna driva det så långt så att man skapar något som kan liknas vid en kult, såsom Teslas Elon Musk har lyckats med.  I samband med bolagets bokslut publicerades så berättade Musk att Teslas humanoida konceptrobot ”Optimus” kommer att ta över som den största produkten över tid. Optimus ska lösa världens framtida ”arbetskraftsbrist”. Det finns dock en hel del skepsis till denna vision Musk: Robots to be bigger business than Tesla cars – BBC News och

Annons

Cathie Woods högljudda predikan att det numera råder ”rea” på ”tillväxt” har i stort förlorat sin trovärdighet.

Elon Musk är väl närmast notorisk i sin iver att omfamna mer eller mindre fantasifulla ”disruptiva” idéer. Men det faktum att Tesla trots allt levererat tillväxt och ser ut att fortsatt ligga i täten i elbilsrallyt så tillskrivs uppenbarligen även hans andra storys stora värden, även om Tesla-aktien har fallit med 25 procent från toppen i november.

Andra ”disrupters” har synats hårdare i korten. Tech-evangelisten Cathie Wood och hennes ARK Innovation ETF är en sådan. Hennes fond har tappat 45 procent i värde på ett års tid. Och även om fonden har överavkastat rejält över en längre period så har en majoritet av dem som köpt in sig i fonden numera förlorat pengar. Cathie Woods högljudda predikan att det numera råder ”rea” på ”tillväxt” har i stort förlorat sin trovärdighet. För synar man hennes kort så framstår hon även som relativt medioker. ARKK’s Claims of an Anti-Innovation Market Ring Hollow | Morningstar Det finns fallhöjd kvar.

Även den svenska tech-stjärnan Spotify börjar få problem med sin berättelse. Och en del av detta kan just förklaras av företagets beslut att bredda sitt utbud med välpaketerade berättelser, så kallade podcasts. Det vill säga de förvärv som skulle driva bolagets tillväxt och inte minst lösa problemet med musikströmningen och dess i tech-sammanhang notorisk låga bruttomarginaler. Uppståndelsen runt podcastaren Joe Rogans spridande av antivax-idéer, vilket fått etablerade stjärnor som Niel Young och Joni Mitchel med flera att dra tillbaka sina kataloger har satt fokus på detta. Och fler artister har hakat på. 

Bolagets namnändring från Facebook till Meta, i ett försök att positionera bolaget i ett digitalt virtuellt framtidsland ”Metaverse”, ekar alltmer ihåligt.

Men det som kanske är mest allvarligt är att den berättelse, som alltid har funnits runt Spotify, nämligen att dess algoritmer lägger en död hand över utvecklingen av musikbranschen kan ta över, Reasons to Abandon Spotify That Have Nothing to Do with Joe Rogan | The New Yorker  I en bättre av världar kanske Spotify skall ses som ett väl fungerande digitalt ljudbibliotek, och som ska värderas och kanske regleras därefter. Det vill säga som en ”utility” .

Men Metas kurskollaps är kanske det som har potential att störa termiken runt techberättelserna mest. Bolagets namnändring från Facebook till Meta, i ett försök att positionera bolaget i ett digitalt virtuellt framtidsland ”Metaverse”, ekar alltmer ihåligt. Det har helt enkelt öppnat sig allt större sprickor i berättelsen.

Tillväxten i antalet användare var under det fjärde kvartalet den lägsta i bolagets historia. Mark Zuckerbergs kommentar att rivalen TikTok, som ägs av kinesiska Byte Dance, plockar in rejält med marknadsandelar sände rysningar runt aktien. Det var en tydlig verifiering av att Facebook numera är ett tillhåll för ”boomers”. Och det är ingen växande skara.

Det tidigare reptricket att förvärva uppstickande konkurrenter, som man gjorde med Instagram och Whatsapp kommer inte att kunna upprepas. Synen på vad som är konkurrensbegränsande inom nätverksbaserade verksamheter har kommit i kapp detta. Lägg därtill att Apples nya strikta regler för att dela information från sina användare har slagit hårt mot Metas annonsintäkter. Det senare har också satt fokus på företagets aggressiva annonsmodell och dess beroende av att slå mynt av det innehåll som användarna än så länge frivolt delat med sig gratis av. Meta och Facebook ser alltmer ut som det offerlamm som en ökad reglering av ”big tech” sannolikt kommer att kräva.

Och det som kanske skrämmer mest är om en sådan jätte som Meta förvandlas till en koloss på lerfötter, som inte riktigt förmår förändra sin affärsmodell och följa med driva utvecklingen, så höjer det risken i hela sektorn.  Tron och förhoppningen att ”alla kan lyckas” byts mot insikten och kanske rädslan att ”alla kan köra i diket”.

För parar vi ”storytelling” med ekonomen John M Keynes begrepp ”animal spirits”, som beskriver människor känslomässiga och inte så sällan flockartade inställning till sina ekonomiska beslut så får vi en ganska bra inramning till de senaste årens utveckling för så kallade ”tillväxttillgångar”. 

De har gått från de desperata men omfamnande FOMO – ”fear of missing out” till det mer alienerande ”fear”.
.