Coronakrisen leder till ett febrilt arbete på företagens ekonomiavdelningar – ingen CFO ville i veckan svara på redaktionschef Sverker Brdundins frågor. Foto (montage): Olof Ehrs/Unspalsh.
Coronakrisen leder till ett febrilt arbete på företagens ekonomiavdelningar – ingen CFO ville i veckan svara på redaktionschef Sverker Brdundins frågor. Foto (montage): Olof Ehrs/Unspalsh.
Krönika

Frågan som ekonomicheferna inte hinner med

Det är inte bara börsen som är stressad – ekonomicheferna sliter sitt hår i denna stund, skriver Realtids redaktionschef Sverker Brundin.

Sverker Brundin
Uppdaterad 2020-03-13
Publicerad 2020-03-13

Coronaviruset har slagit ned som en bomb inte bara i Sveriges finansvärld utan även i den så kallade realekonomin. 

"Med så pass mycket osäkerhet i marknaden så behöver vi utvärdera konsekvenserna på nytt. Det är känsliga tider och vi vill inte medverka till rubriker. Mitt svar är inte detsamma som att vi omprövar våra investeringar. De senaste dagarnas turbulens gör det svårt att överblicka konsekvenserna", skriver en mycket stressad CFO på ett medelstort svenskt bolag i ett mejl till mig.

I veckan har jag försökt få ihop en så kallad panel – Realtid går varje vecka ut till ett antal olika experter med samma frågor som vi sedan sammanställer till en artikel. Idén var att fråga ekonomi/finanscheferna om hur de resonerar i den oroliga marknadssituationen. Det var inte det lättaste. För det första tillhör just ekonomicheferna även under normala omständigheter de allra mest upptagna rollerna på ett företag. Men den här veckan har det varit extremt.

Skanska är ett av företagen jag har frågat. Finansdirektör Magnus Persson har jag inte hört ifrån, men presschefen Jacob Birkeland ger det mest utförliga svaret av de jag har lyckats samla in:

”Vi analyserar utvecklingen löpande och vidtar de åtgärder vi finner nödvändiga. Dels arbetar vi med olika scenarios och hur vi bäst förbereder oss för dem. Även om det i mångt och mycket är en ny situation är vi vana vid att hantera risker och komma fram till lösningar. Viktigt nu är att tänka i flera steg och ta höjd för olika typer av utvecklingar som kan påverka vårt sätt att bedriva verksamheten."

Sammanlagt frågade jag 21 företag – i olika branscher, stora, medelstora, börsnoterade, onoterade. De flesta avböjer utan motivering. Nio har inte lämnat något svar över huvud taget – då har jag tjatat ett flertal gånger både via telefon och mejl och även försökt gå via eventuell presschef. 

Att Scandic Hotels är så stressat att man inte hinner med något över huvud taget kan man förstå – under torsdagen sänkte Scandic prognosen igen och varslade omkring 2 000 medarbetare i Sverige om uppsägning. Det motsvarar ungefär hälften av de fast anställda i den svenska verksamheten. 

Tydligen är man väldigt upptagen även på Beijer Group och Duni. 

"Just nu har jag oerhört mycket att göra och jag känner inte att jag hinner med" är svaret från fordonsunderleverantören Bultens CFO Helena Wennerström. 

Lika stressat är det på kredithanteringsföretaget Intrum – ett bolag som är extra konkret drabbat av coronakrisen med stor verksamhet i Italien. Under fredagen meddelande företaget att det sjösätter ett aktieåterköpsprogram på maximalt 1,25 miljarder kronor.

"Givet tillståndet på marknaden har vi tyvärr ingen möjlighet att prioritera eller kommentera på dessa frågor", är beskedet från företagets PR- och mediechef Niclas Strahner.

Flygbolaget SAS tillhör dem som är extra konkret drabbade. Företaget meddelande idag att det ställer in alla resor till USA från och med söndag, anledningen är Donald Trumps förbud för resor till och från Europa. I det sammanhanget är svaret från John Eckhoff, presschef på SAS Norge, logiskt: "Jag måste dessvärre meddela att vi inte har möjlighet till att bidra i panelen den här veckan."

Gårdagens börsfall – 11,1 procent i Stockholm och runt 10 procent i USA – är det värsta raset på en dag sedan ”svarta måndagen” 1987. 

Coronautbrottet sprider sig blixtsnabbt över världen och effekterna märks överallt – från inställda evenemang till att folk hamstrar förnödenheter. Ett exempel: En apotekskedja fick in en stor sändning med handdesinfektion i veckan. De behövde bara lägga upp en liten textbanner på startsidan så tog det slut på ungefär en timme – trots begränsningen max två flaskor per kund. Det finns så lite handsprit att tillgå att apotekskedjan inte behöver köpa annonsering för att få folk att hitta till varan utan den sålde sig själv via googlesök.

Allt fler företag beordrar sina anställda att arbeta hemifrån. På Realtid är det frivilligt. Idag gick Amazon – med 798 000 anställda – ut med att de som kan bör arbeta hemifrån. Visserligen stiger onlineförsäljningen för många – men har e-handlarna resurser att hantera de ökade volymerna? Det är inte allt som ökar – bara det mest nödvändiga och vad händer när leveranserna tar slut? När fabrikerna stänger och när lastbilschaufförerna ligger hemma sjuka? Hur ska företagen lösa sin finansiering, räcker centralbankers och regeringars ekonomiska stimulansåtgärder och kommer de i tid?

Inte konstigt att ekonomicheferna är stressade.

Frågorna jag har ställt till 21 ekonomichefer (CFO) är: 

  • Hur ser du som ekonomichef på situationen?
  • Vilka är de viktigaste finansiella åtgärderna som ni genomför på ert företag?
  • Vilka finansiella konsekvenser räknar du med på grund av den stökiga marknadssituationen?
  • Hur tänker ni kring situationen för hur valutorna utvecklas?
  • Hur resonerar ni kring bolagets finansiering de närmsta månaderna, är det något som har förändrats?

Har du ett svar? Mejla mig!

Platsannonser