Bank & FintechKrönika

Är det Bonnesen eller Persson som styr Swedbank?

Birgitte Bonnesen, Swedbank, Göran PerssonBirgitte Bonnesen, Swedbank, Göran Persson
Foto (bakgrundsbilder): TT
Publicerad
Uppdaterad

En mångårig mörkläggning, en advokatbyrå på dubbla stolar och en före detta vd som har mer information än ägarna trots utredningar för miljarder. Avslöjandena om Swedbanks penningtvättsskandal blir allt mer problematiska för styrelsen och huvudägarna. Nu kan de bara hoppas att amerikanska myndigheter inte läser förundersökningen.

Per Agerman

Den kommande rättegången mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen kommer inte bli någon promenadseger för åklagaren. Att bevisa att en vd gjort sig skyldig till en brottslig mörkläggning av känslig information om bankens affärer är ingen enkel uppgift. Men vad som redan nu står klart är att banken gått mycket långt för att mörka de faktiska omständigheterna kring penningtvättsproblemet både före och efter avslöjandet i februari 2019.

Ingenting tyder anmärkningsvärt nog på att banken tänker ändra inställning. Av Swedbanks kommunikation kring åtalet är det tydligt att man håller fast vid den inslagna linjen att detta är något som hör till historien och som banken lagt bakom sig. När Realtid försöker ställa frågor blir svaret: ”Det är ett åtal som gäller en tidigare vd, inte banken och dina frågor härrör från utredningsmaterialet.”

Annons

Men förundersökningen visar att Swedbank anlitat en rådgivare som haft intresse att dölja sin egen inblandning i den smutsiga historien.

Men innehållet i utredningsmaterialet handlar definitivt om banken och det visar med all önskvärd tydlighet att vi nästan tre år efter avslöjandet om stora penningtvättsproblem fortfarande inte fått den den information som man kan förvänta sig av en bank som säger sig vilja vara bäst i klassen när det gäller regelefterlevnad och genomlysning.

Som bekant har Swedbank betalat miljarder för att reda ut vad som egentligen har hänt. Uppgiften har främst vilat på den stora advokatbyrån Clifford Chance. Men förundersökningen visar att Swedbank anlitat en rådgivare som haft intresse att dölja sin egen inblandning i den smutsiga historien.

Advokatbyrån var nämligen inkopplad redan 2018 då Swedbank sökte råd sedan en amerikansk finansmyndighet ställt frågor om kunder kopplade till Mossack Fonseca och Panama Papers. Banken ville inte berätta om att de hade sådana kunder i Baltikum utan kom med hjälp av advokatbyrån fram till att man enbart skulle rapportera om det svenska moderbolaget och dess utländska filialer – inte de baltiska dotterbolagen.

Annons

Av mejlen framgår att vd Birgitte Bonnesen var informerad om utvecklingen direkt av compliance-chefen Cecilia Hernqvist. Den 24 mars 2018, sedan banken skickat in det ofullständiga svaret var Bonnesens hälsning till compliance-chefen: ”Nu hoppas på det bästa”.

Att mörka och hoppas på det bästa verkar ha varit bankens strategi under lång tid. Och det verkar ha fortsatt sedan Göran Persson och Jens Henriksson tog över som ny ordförande och vd. För även om de utåt sett har sagt sig vilja gå till botten med historien så har det uppenbarligen inte gjorts. Den nya ledarduon ärvde nämligen Birgitte Bonnesens och hennes närmast förtrognas försvarsstrategi från våren 2019. Medan de var kvar i bankens ledning anlitades just Clifford Chance för att göra den stora genomlysningen av penningtvättsproblemet. Samtidigt pågick en stenhård jakt, med inhyrda advokater, för att röka ut medarbetare som Bonnesen ansåg vara illojala.

Annons

I värsta fall har Swedbank betalat över 1 miljard för en utredning som är en del av en cover up, alternativt, och lite mildare, en utredning som missat väsentliga delar.

Det är inte första gången. En tidigare compliance-chef berättar i förhör att hon redan våren 2016 utsattes för hårda påtryckningar och utskällningar från Bonnesen som precis blivit ny vd. Till sist fick hon sparken. Detta sammanföll i tiden med att en av de första utredningarna om Baltikum, där Bonnesen som bekant varit chef tidigare, blivit klar och skulle presenteras för styrelsen.

Ni kan själva gissa hur mycket av allt detta som framgick av Clifford Chances rapport som kom våren 2020. I värsta fall har Swedbank betalat över 1 miljard för en utredning som är en del av en cover up, alternativt, och lite mildare, en utredning som missat väsentliga delar. Trots det anlitar banken av allt att döma fortfarande samma advokater.

Problemet för Swedbanks nuvarande styrelse och huvudägare är att de alla förlitat sig på att de vidtagna åtgärderna varit tillräckliga. De har till och med aktivt valt att gå emot och röstat nej till förslag om att tillsätta en utredning oberoende av bankens ledning och istället styrd av ägarna på årsstämman.

Paradoxalt nog har Birgitte Bonnesen fortfarande bättre insyn i banken, detta då hon har tillgång till både den omaskade förundersökningen och den så kallade ”slasken” med material som åklagaren inte valt att ta med.

Till saken hör att detta skett trots att det längs vägen framkommit uppgifter om att Swedbank aktivt motarbetat en annan granskning, den som Finansinspektionen gjorde parallellt. FI har själva kritiserat bankens agerande i sanktionsrapporten. Nyligen kunde Dagens Industri berätta om hur FI under arbetet nekades omedelbar tillgång till ett låst utrymme där känslig information uppgavs ha varit förvarad och att misstankar fanns om att banken fortsatt att mörka kända fakta för FI. Allt detta skedde efter Bonnesens utträde.

Snart tre år efter avslöjandet om penningtvättsskandalen på banken har ägarna genom förundersökningen (även om den delvis är maskad av sekretesskäl) fått flera nya intressanta pusselbitar att ta del av. Men ägarna är fortfarande på efterkälken. Paradoxalt nog har Birgitte Bonnesen fortfarande bättre insyn i banken, detta då hon har tillgång till både den omaskade förundersökningen och den så kallade ”slasken” med material som åklagaren inte valt att ta med.

Medan Bonnesen och åklagaren gör upp i rätten får storägarna och deras valda styrelse nu sitta passiva på sidlinjen och vänta. Kanske hoppas de på att de amerikanska myndigheterna som utreder Baltikum-härvan ska göra samma sak och strunta i de uppgifter som nu offentliggjorts. Det är knappast troligt.

Annons