FinansNyhet

Korruption i Sverige: Maktmissbruk och nepotism snarare än mutor

Affärsjournalisten Per Agerman och Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor i en diskussion om korruption i Sverige på Klara K-dagen 2021Affärsjournalisten Per Agerman och Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor i en diskussion om korruption i Sverige på Klara K-dagen 2021
Affärsjournalisten Per Agerman och Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor i en diskussion om korruption i Sverige på Klara K-dagen 2021
Publicerad

Sverige hamnar ofta högst upp på topplistorna över länder som har minst korruption i världen men hur väl stämmer denna bild in med verkligheten? Det var en av frågorna som diskuterades på Klara-K-dagen.

Marlène Sellebråten

Medan Sverige år efter år hamnar långt upp på listor över de länder som har minst korruption så menar affärsjournalisten Per Agerman och Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, att Sverige måste omvärdera vad som kan anses vara korruption. Det sa de i en diskussion på temat ”Korruption eller bara svågerpolitik – blinda fläckar i den svenska självbilden som kan leda till utebliven värdeutveckling” på Klara K-dagen, som gick av stapeln i måndags 29 november i Stockholm.

Ja, Sverige har länge varit ett av världens minst korrupta länder men allt fler rapporter vittnar om att glorian hamnat på sned, med bland annat penningtvätt, insideraffärer och vänskapskorruption som vanliga rubriker i svensk media, enligt Klara-K-dagens moderator och medgrundare av Klara K Camilla Wagner.

– Mutbrott är mycket mer mångfaceterat än bara mutor, sa Per Agerman och menar att vänskapskorruption som utövas av personer i maktställning även det är att betrakta som mutbrott.

Annons

Hayaat Ibrahim, generalsektererare Institutet mot mutor, anser att bilden av korruption är väldigt snäv i Sverige.

– Man måste titta på maktmissbruk men också på intressekonflikter, jäv, nepotism. Det är också  korruption även om man inte benämner det som korruption, sa hon.

Hon fortsatt:

Annons

– När vi tänker på en muta tänker vi på en säck med pengar eller ett kuvert som skickas under bordet. Men en förmån behöver inte vara något materiellt; tjänster och gentjänster är också mutor.

Enligt en rapport från Institutet mot mutor, som analyserat rättsfall om mutbrott i Sverige, så ser den typiska utövaren av korruption i Sverige så här: en man i åldern 48-52, som arbetar i privatsektorn och som ger en muta till en person i offentlig sektor.

Men finns en koppling mellan korruption och jämställdhet? frågade Camilla Wagner.

Annons

Enligt Hayaat Ibrahim är en sådan koppling påtaglig.

– Korruption är kopplad till jämställdhet, jämlikhet och mångfald och inkludering. Jämställdhet motarbetar nepotism och vänskapsrelationer; genom att arbeta mot korruption gynnar det kvinnor, till exempel genom rekryteringar som grundas i kompetens. Vi har också sett att flera kvinnor på toppositioner resulterar i mindre korruption.

Annons