Under 1990-talet var Jonas Wahlström chef för Hagströmer & Qviberg och låg bland annat bakom den lönsamma omstruktureringen av fastighetsbolaget Drott. Han har en bakgrund inom Carnegie men blev senare storägare och styrelseordförande i Custos. År 2006 köpte han Archibald Hamiltons gård Hedensberg. 

Finansmannen Jonas Wahlström – inte att förväxla med sin namne på Skansen-Akvariet – har en historik av att verka ogilla gammelskog. Hans planer på 1990-talet att hugga ner skog på Askö i Sörmland hindrades dock av kungen tillsammans med Wallenberg. Under 2012 hamnade han i fejd med kyrkoherden i Tillberga församling efter att han planterat snabbväxande energiskog – något som han menar ger bättre avkastning än ett traditionellt åkerbruk. 

Nu har han hamnat på kollisionskurs med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen angående skogsmark i Norrbotten, strax söder om Jokkmokk. Marken ägs av hans bolag Hvalfisken, och enligt Sveriges radio har det där systematiskt huggits ner flera hundra år gamla tallar med höga naturvärden. Länsstyrelsen ville göra om området till naturreservat, och upptäckte vad som hade hänt.

– Ja, det är ju naturvårdssabotage kan man säga. Man blir förbannad att det finns så lite kvar av sådana här skogar i Sverige i dag och att man liksom går in för att förstöra dem, säger Frédéric Forsmark skogsbiolog på Länsstyrelsen i Luleå, till Sveriges radio.

Radion räknade ut att det på kort tid har huggits ner 1400 hektar skog – ungefär 400 hektar mer än vad som regelmässigt borde vara möjligt att avverka. Detta har skett genom ett affärsupplägg som går ut på att marken delades upp i flera mindre delar, som köptes av till synes nya ägare. Sveriges radio kunde dock visa att samtliga bolag kontrolleras av familjemedlemmar till Hvalfiskens ägare, alltså Jonas Wahlström.  Efter avverkningen har bolagen sedan slagits ihop och idag är Hvalfisken ensam ägare av all mark igen.

Skogsägaren och experten Leif Öster, som har medverkat i en statlig utredning om skogen, tycker dock att lagen är tandlös i sin nuvarande form.

– Lagstiftningens syfte rundas ju på det sättet att man klyver en stor fastighet och har olika ägare, säger han till Sveriges radio.

SR: Om man tittar på det här exemplet – vad säger det om lagstiftningen?
– Det säger att lagstiftningen är väldigt svag och tandlös. Det här är ju en avart av svenskt skogsbruk, säger han.

Dessutom konstateras att myndigheterna har hindrats från att utöva sin kontroll effektivt genom att deras bilar stoppats. Istället har inspektörerna tvingats att cykla.

– Vi har ju fått cykla många kilometer efter vägarna. Det kan kännas lite ovärdigt när vi möter fullastade timmerbilar, eller SUV-bilar med skogsbrukets företrädare här på marken, att tillsynsmyndigheten kommer på cykel, säger Håkan Falk på Skogsstyrelsen till Sveriges radio.