Annons

Annons

"Klokt av SEB att välja en mer transparent strategi"

Swedbank och SEB hanterade granskningen från Uppdrag Granskning på helt olika sätt. Realtid lät krishanteringsexperten Charlie Stjernberg bedöma bankernas kommunikationstrategier.

Swedbanks och SEB:s aktiekurser har rasat med tiotals procentenheter och många miljarder kronor har försvunnit sedan bankerna har granskats av SVT:s Uppdrag Granskning.

Mycket om debatten kring misstankarna om penningtvätt handlar om hur bankerna valt att kommunicera.  

Realtid lät Charlie Stjernberg, krishanteringsexpert på kommunikationsbyrån Prime bedöma bankernas krishantering.

Annons

Annons

Vad skiljer Swedbanks och SEB:s krishantering?

– Nu är det inte är helt rättvist att jämföra de båda bankernas krishantering. Swedbanks huvudvärk var ju att parallellt hantera UG:s uppgifter om att systematisk penningtvätt förekommit med vd:s tvärsäkra uttalanden om att man inte hade några sådana problem. Det gjorde att Swedbanks uppförsbacke redan från början var ganska mycket brantare, säger Charlie Stjernberg.

– Men med det sagt kan man ju konstatera att det var klokt av SEB att välja en mer transparent strategi. Även om en del kommentatorer framfört synpunkter på att det inte var vd som tog intervjun med Uppdrag Granskning, var det uppenbart att banken i mycket större utsträckning ville bidra till att skapa klarhet.

SEB får mindre kritik än Swedbank, varför?

– Det enkla svaret är: för att man hanterade kritiken bättre. Men också för att SEB hade en något enklare resa. I dag, nio-tio månader efter att Swedbankgate exploderade, finns en viss medial och politisk trötthet runt penningtvätt och i någon mening också en viss förståelse för att det är mycket svårt att helt skydda sig från penningtvättsförsök. Det gjorde att många snarare var intresserade av hur SEB skulle hantera kritiken än vilka insatser man gjort för att förhindra penningtvätt. Och när det gällde den frågan fanns ju så att säga facit. 

– Något förenklat skulle man kunna säga att det för SEB:s räckte att göra precis det motsatta jämför med hur Swedbank hanterade kritiken, för att framstå som bättre.

Båda bankerna har börjat skicka ut pressmeddelanden efter ha blivit intervjuade av UG. Har det bildats en ny praxis?

– Det där är en jätteintressant fråga, som jag hoppas att både bolag och journalister börjar diskutera. Det är uppenbart att medier har kraften att påverka marknadens uppfattning om ett bolag och ska bolagen då följa MAR-reglerna talar mycket för att vi kommer att få se fler exempel på pressmeddelanden som föregår en del publiceringar. Personligen tycker jag dessutom att det i just SEB:s fall var helt rätt agerat eftersom det verkligen skickade en tydlig signal om att SEB avsåg att vara precis det Swedbank inte var, nämligen transparent.

– Men på sikt ser jag också en hel del journalistiska utmaningar med det ”prejudikat” som nu håller på att skapas eftersom det gör att bolagen i större utsträckning kan börja kräva att få göra direktsända intervjuer för att kommentera granskningar eftersom det man faktiskt säger kan påverka marknaden. Alternativt att bolagen börjar kräva att hela redaktioner noteras i insiderloggböckerna.

Vad säger du om Swedbanks nya strategi, vd Jens Henriksson tar intervjuer med UG till skillnad från Birgitte Bonnesen?

– I just det här fallet tror jag egentligen inte att Swedbank hade något val. Det hade varit ett sådant självmål att efter man offentligt deklarerat att banken hädanefter ska agera transparent, än en gång hade sagt nej till Uppdrag Granskning. Det som blir intressant på sikt att följa är ju om den öppenheten framöver kommer att gälla samtliga redaktioner och samtliga frågor.

Ur bankernas perspektiv: När är det befogat att inte prata med journalister?

– Min grundsyn är att det är oerhört sällan – eller kanske rent utav aldrig – som man bör stänga dörren helt för journalister. I en kris är det ju knappast någon annan som kommer att ta en i försvar – vilket talar för att fördelarna uppväger nackdelarna med att ta intervjuer.

– Däremot tycker jag självklart att det finns tillfällen då man som bank inte alltid måste skicka fram vd för att svara på frågor. Här tycker jag att medier många gånger är lite väl enkelspåriga, även om vd är ytterst ansvarig för en verksamhet. Det är ändå inte helt säkert att det är vd som kan en viss fråga bäst. Att man därför föreslår den eller de som faktiskt äger frågan tycker jag snarare är ett tecken på ansvar, än att man vill smita undan.

Vilka krishanteringslärdomar har du dragit av bankernas problem med medierna?

– Jag inser att det kan låta drygt, men svaret är faktiskt: Inga. Rent tekniskt har UG:s granskningar av bankerna inte varit särskilt svåra. Något förenklat kan man säga att UG lade fram övertygande indicier på att bankerna gjort fel och således borde krishanteringen handlat om hur man täpper till de luckorna och i någon mening ge en övertygande förklaring till hur det kunde ske.

– Ska jag tala i egen sak kan jag konstatera att det kommersiella intresset för krishantering som disciplin ökat genom "Swedbankgate." Därför kan jag konstatera att framförallt Swedbank, men även andra stort uppslagna kriser gör att vi får fler uppdrag, säger Charlie Stjernberg.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons