KI skriver i sin rapport att svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Institutet ser att hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023. De drar därför ner på konsumtionen under den kommande vintern och våren. Det tar därefter tid för ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara till och med 2025.

Av rapporten framgår också att många företag fortfarande har brist på arbetskraft och lågkonjunkturen slår igenom med viss fördröjning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten stiger när lågkonjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft.

Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas. Konjunkturinstitutets bedömning är att styrräntan höjs till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.