Kd kritiskt mot s-rekryteringar

Andelen statliga chefer med politisk bakgrund ska minska och kravprofilerna ska vara offentliga. Det säger kd-ledaren i en intervju med Realtid.se.

Uppdaterad 2016-02-16
Publicerad 2005-03-03

– Rekryteringsföretag ska säkra kvalitén i rekryteringsprocesserna vid ett maktskifte, säger Göran Hägglund vidare.

Arbetsgruppen som den borgerliga alliansen tillsatt för att kartlägga Göran Perssons chefsutnämningar har hög prioritet. Att granska socialdemokraternas utnämningspolitik är en av de frågor den borgerliga alliansen fokuserar på. Kristdemokraterna och Stefan Attefall leder arbetsgruppen, där också Henrik Sjöholm (c), Tobias Krantz (fp) och Gunnar Axén (m) ingår.

För en månad sedan skrev Göran Hägglund på DN-Debatt att en borgerlig regering gör rent hus i myndighetstoppen vid ett maktskifte. Nu nyanserar han sig och pekar också ut vilka statliga bolag som bör säljas av.

Ni har drivit den även innan alliansen tillsatte sin arbetsgrupp.

– Avsikten med arbetet är att kartlägga det vi upplever som att stat och parti växer samman. Det är ett problem som blir större och större. Socialdemokraterna håller på att förändra vårt land till en partibärande stat. Allt fler poster verkar vikta för politiker och socialdemokraterna skaffar sig en rejäl tillgång till myndighetssverige, och det är olyckligt både för Sverige och för myndigheterna.

Hur ska ni jobba med rekryteringar – om det blir maktskifte?

– Det finns två modeller. Den ena är som i USA med uttalat politiska tillsättningar där administrationen byts ut vid maktskifte. Den andra ordningen är den jag lutar åt, att man har förtjänst och skicklighet, som det stadgas i regeringsformen, som kriterier och inget annat.

Om det blir maktskifte – vill du att kravprofilerna sossarna har snickrat på för tillsättningarna av chefer under sin tid blir allmänna handlingar?

– Absolut. En regering måste klargöra vad den är ute efter och det är önskvärt med en transparens. Men det saknas helt i dag. Vi vet inte på vilka grunder s-regeringen tillsätter chefer.

Finns det någon anledning att ha kvar sekretess på kravprofiler på avslutade tillsättningar?

– Nej, det tycker jag inte.

Hur öppen kan en process vara vid rekryteringar av till exempel en generaldirektör, tycker du?

– Det finns det skäl att fundera över. Hur mycket som ska vara offentligt vid någon typ av ansökningsförfarande, är en avvägning som vår arbetsgrupp får göra. En del vill inte skylta med att de söker ett jobb och vi måste ha en form där folk inte avstår från att söka.

Vill du verka för att kravprofilerna blir offentliga och något som de som är i opposition får ta del av?

– Ja, det finns inget skäl att mörka.

Är kravprofilen en exklusiv rätt för regeringen att formulera – eller är det något du tycker att det finns ett flertal statliga chefer där alla riksdagspartier kan enas om kravprofilerna?

– Det är en sak för regeringen och det handlar om unika beskrivningar för varje post. Och det är desto viktigare att de blir kända och kan diskuteras.

När ni avsätter statliga chefer med s-bakgrund – hur ska ni skilja de duktiga från de mindre duktiga, de proffsiga som inte låtit sossebakgrunden färga ämbetet från de som är mindre proffsiga?

– Det blir en uppgift för varje departementschef.

Blir det avsättning rakt av?

– Nej, det vore oklokt. Den som varit chef under lång tid har en rimlig kunskap. Det måste granskas från fall till fall. Varje tillsättning är viktig och likaså bedömningen av de som finns på nuvarande poster.

Ska ni ställa krav på olika verk att det ha en beredskap om gd, vd eller annan höjdare slutar – att det finns vice personer eller namn i en mapp hos styrelsen – som gör att det inte måste gå så snabbt som när Lars Nyhlén fick jobbet efter Lena Häll Eriksson på Kriminalvårdsstyrelsen. Det tog bara 12 timmar att rekytera Nyhlén sedan Lena Häll Eriksson fick avgå efter att två interner rymt från Mariefredsanstalten den 23 september förra året.

– Hastighet är många gånger bra. Det är viktigt att inte vara utan chef, men det tar en viss tid. Det går inte över en natt.

Men det gjorde det med Lars Nyhlén.

– Jag vet i själva verket inte hur länge regeringen hade planerat den utnämningen. Den kanske redan var förberedd.

Ska ni byta ut Lars Nyhlén?

– Det vill jag inte svara på.

Vilka ska ni byta ut?

– Det behåller jag för mig själv. Men visst är det så att vissa myndigheter får nya chefer vid ett maktskifte.

Så vilka är de viktigaste posterna som en borgerlig regering vill ha makt över?

– Jag vill inte använda uttrycket ”vill ha makt över”. Vi ska snarare se till att myndigheterna har chefer som är oväldiga. Men i första hand tänker jag på de verk som är stora och viktiga, som Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan.

Är tiden mogen att lägga ut rekryteringen av statliga vd:ar och generaldirektörer på proffsrekryterare?

– Ja, när det handlar om så betydelsefulla positioner. Nästan alla företag anlitar professionella rekryteringsföretag och det är inte konstigt om staten gör det också. Jag tror att det vore både rätt väg och förtroendeskapande. Jag tycker arbetsgruppen ska fundera på det. För mig är det naturligt att vi anlitar de bästa rekryteringsföretagen vid viktiga tjänstetillsättningar.

Hur ser drömprocessen ut tycker du?

– En kombination av att ha förtjänst och skicklighet som kriterier och att anlita rekryteringsföretag.

Vill du att andelen med poltisk bakgrund i statliga chefsutnämningar ska minska?

– Ja, men man ska inte vara diskvalificerad bara för att man är politiker.

Vilken är en bra nivå?

– En bra nivå är en nivå när vi får de bästa personerna. Och går vi efter förtjänst och skicklighet tror jag att andelen med politisk bakgrund minskar.

Om vi tar ett påhittad exempel: Hur ska en person med meriter från att leda privata bolag kunna konkurrera med din partikollega Maria Larsson om hon vill bli chef för Arbetsmarknadsverket eller Riksförsäkringsverket år 2010, om du kan påverka utnämningen i egenskap av minister?

– För det första så spelar en kravspecifikation som är tydlig och offentlig en viktig roll för de som ska matcha rätt person. Det är svårt att jämföra politisk bakgrund med en intern kandidat och en från det privata näringslivet, men det är avvägningar som görs dagligen i andra sammanhang av rekryterare.

Vilket är bäst – öppna utskottsförhör eller öppen diskussion i riksdagen av tänkta chefskandidater?

­– Utskottsförhör är att föredra. Där får vi personer som koncentrerar sig på en fråga och fördjupar sig.

Ska de vara publika och kunna sändas direkt i tv?

– Ja. Men tillsättningen av en Säpochef lämpar sig inte för den här processen.

Finns det undantag?

– Nej, även om alla myndigheter på något sätt är det, så ska de vara självständiga. Cheferna ska kunna säga ifrån. De ska inte vara knähundar.

Vid vilka utnämningar är partipoltiska erfarenheter en merit?

– Jag ser politiskt arbete som en merit. En politiker är van att fatta beslut och ta ställning till komplexa underlag, till exempel. Men det är många aspekter som ska vägas in.

Kd presenterade en utredning om politiseringen av styrelserna på landets universitet och högskolor – är det verkligen så att styrelseledamöter på något sätt kan politisera högskolans innehåll?

– Den akademiska världen ska vara fri och den ska inte ens misstänkas för att ta politiska hänsyn. I utredningen En socialistisk högskola som kd presenterade i januari, visade vi att av de styrelseordförande med politisk bakgrund så var 75 procent socialdemokrater. Det kan inte vara så att en s-regering enbart tagit ställning till förtjänst och skicklighet vid alla dess utnämningar.

Gör de något av vikt där i högskolestyrelserna?

– Budgetarbetet, tjänstetillsättningar och den långsiktiga planeringen är viktiga frågor.

Har du något exempel där regeringen utnyttjat en högskola?

– Jag kan inte ge något exempel, men ”Caesars hustru får inte ens misstänkas".

Vad hette hon?

– Jag vet inte, men hon är inte misstänkt.*

Exempelvis universitetet i Örebro…

– De kanske har en duktig hedersdoktor.

Blir det färre myndigheter under nästa mandatperiod om ni sitter med i nästa regering?

– Det har vi inte diskuterat mellan partierna. Men jag tror att det finns en samsyn att explosionen av nya myndigheter måste brytas.

Vilka myndigheter bör skrotas?

– Vissa myndigheter kan läggas samman, arbetsuppgifter hos flera mindre kan föras över till andra och deras uppdrag kan begränsas. Vi har till exempel fått ett antal myndigheter som har till uppgift att bilda opinion, det är jag tveksam till.

Vilka tänker du på?

– Flera av ombudsmannamyndigheterna. Och Forum för levande historia är en väldigt udda myndighet. Kd förordar inte att den ska läggas ned. Det är en viktig verksamhet, men det ska inte vara en myndighet.

Vilka statliga företag tycker du ska privatiseras?

– Ett av dem är Vin & Sprit. Man ska fråga sig vilka verksamheter som bör bedrivas i statlig regi. Det ska vissa av sociala skäl, till exempel Systembolaget, men dit hör inte Vin & Sprit.

Bör Vattenfall sättas på börsen?

– Vattenfall är en besvärlig hsitoria. Ett stort företag som inte kan säljas med nuvarande organisation, det måste omstruktureras. Att sälja Vattenfall i sin helhet med sin starka ställning till en enskild aktör skulle skapa konkurrensproblem. Jag kan tänka mig en situation där Vattenfall delas upp.

Vilka andra statliga företag bör säljas ut?

– Det finns ingen anledning för staten att ha kvar sin resterande del i Nordea. Inte heller i Telia. Och bostadslåneinstituet SBAB bör säljas ut.

Fotnot:

Efter en konsultation med fil mag Moa Ekbom vid Uppsala universitet kan vi berätta:

Uttrycket ”Caesars hustru får inte ens misstänkas” syftar på Julis Caesars andra hustru Pompeia Sulla. Och det var det rykten om en affär som fällde henne.

Detta är historien: Caesar, gifte om sig, efter sin första hustrus, Cornelias, död, med denna Pompeia Sulla, som vilket syns på namnet kom från de finaste familjerna i Rom. Hennes mor och Caesar var kusiner, vilket gör Caesar till hennes syssling. Det låg säkerligen politiska skäl bakom äktenskapet. 63 f.Kr valdes Caesar till pontifex maximus (i dag påvens titel), det vill säga överstepräst (en till största delen politisk post, ung som en kung el. drottning förestår en stadskyrka), i och med detta stod han värd för den årliga Bona Dea ceremonin. Dessa riter till Bona Dea fick endast ses av kvinnor. Under denna ceremoni smög sig en viss Publius Clodius Pulcher, en välkänd bråkstake och ättling av mycket god familj in i huset maskerad såsom kvinna, antagligen just för att dra över den sköna men en smula korkade Pompeia.

Hon lär ha varit oskyldig, men skandalen var ett faktum och hon förnedrades offentligt genom detta.

Caesar skilde sig då från henne med det omdiskuterade uttrycket: "Caesars hustru får inte ens misstänkas."

Det var för övrigt det enda han sade om skilsmässan. Hela skilsmässan kan ha varit rent politiskt motiverad, att han ville inte ha något förbund med pompeianerna längre. Historien och citatet kommer från Plutarchos, en romersk historiker som skrev på grekiska.

Caesar gifte senare om sig med Calpurnia.

Platsannonser

Logga in