”Om du inte har ett hum om vilket problem som du ska lösa för att få störst påverkan på resultatet är det väldigt lätt att du leker jobb”, säger Tuva Palm. Foto: Sverker Brundin.
”Om du inte har ett hum om vilket problem som du ska lösa för att få störst påverkan på resultatet är det väldigt lätt att du leker jobb”, säger Tuva Palm. Foto: Sverker Brundin
Karriärporträtt

”Vi hade inte råd att bygga fel”

Tuva Palm har haft höga chefsroller på såväl Klarna som Nordnet och är drivande i danska Lunar Bank. Men fintechprofilen har också en djupt teknisk bakgrund som en av de ledande utvecklarna i världen.

Uppdaterad 2020-05-06
Publicerad 2020-05-03

I början av året lanserade Tuva Palm den nya aktiefonden She Invest, som investerar i bolag med en jämn könsbalans. Hon är själv en av förvaltarna. Den är öppen för allmänheten via till exempel Avanza eller Nordnet. Det är en aktivt förvaltad aktivistfond med målet att visa att jämställdhet är en tillväxtfaktor (i år har fonden så här långt backat med drygt 15 procent).

Tuva Palm är också en aktiv styrelseledamot i de bolag hon hon sitter i. Ett exempel är den danska neobanken Lunar Bank, tidigare Lunar Way. Bland annat arbetade hon med lanseringen i Sverige.

– Jag sitter i flera styrelser och är en aktiv styrelsemedlem. Jag hade nyss ett möte med CTO:n i ett av bolagen, säger Tuva Palm.

Hon arbetar hemifrån som många andra under coronakrisen och blir plötsligt avbruten av tonårsdottern som har problem med arbetsplatsen. Vi pratar på telefon och undertecknad försöker samtidigt överrösta hantverkare i hemmet. 

Tuva Palm sitter också i styrelsen för Fortnox, snabbväxare inom molnbaserade ekonomisystem, parkeringsappen Easypark och spelbolaget Leo Vegas. Dessutom är hon sedan många år en välkänd profil i startupkretsar och engagerad inom bland annat konferens- och mötesplatsen Stockholm Tech. Hon är också verksam som affärsängel.

2008 var det en helt annan inriktning som gällde. Visserligen jobbade Tuva Palm med banker, men det var på tekniksidan och hon for som en skottspole mellan världens absolut största banker för möten med CIO:er (IT-direktörer), CTO:er (teknikdirektörer) och liknande. Det amerikanska IT-bolaget Oracles legendariska grundare och styrelseordförande Larry Ellison hade fått en vision: Oracle skulle ta fram världens snabbaste dator. 

Den skulle vara till för att sköta så kallade privata moln åt världens jätteföretag. Vid lanseringen av Exalogic (Oracle Exadata Elastic Cloud) år 2010 på Oracles årliga jättelika kundkonferens Openworld i San Francisco sade Larry Ellison:

– En standardinstallation kan hantera en miljon webbanrop per sekund. Två stycken som kör parallellt kan hantera belastningen för Facebook. Exalogic kan köra alla applikationer, inklusive Oracles egna.

Det var ett svenskt team på Oracles utvecklingskontor i Münchenbryggeriet på Södermalm i Stockholm som fick uppdraget att leda projektet. Övergripande chef var Henrik Ståhl, Tuva Palm var produktchef och Patrik Torstensson chefsarkitekt. 

– Det var helt vansinnigt. Jag hade aldrig gjort något med hårdvara förut. Vi fick ett år på oss bygga hårdvara och mjukvara med vissa prestandamål. Det var inga restriktioner på vilken typ av kunder det skulle vara, bara prestandakrav.

– Vi hade inte tid att läsa på. Att gå agila kurser, kasta pingisbollar till varandra och annat fanns det inte plats för. Det vara bara att rulla upp ärmarna. Vi hade inte råd att bygga fel. Vi åkte runt till kunder med en powerpoint. Vi tryckte ut den på papper för kunna rita enklare med kunden.

"Monstermaskinen", som Tuva Palm kallar den, skulle ha viss lagringskapacitet och vara förinstallerad med system för att hantera de stora affärssystemen. Det behövde finnas funktioner för att dessa skulle gå att övervaka på ett bra sätt.

Maskinen kostade 4 miljarder kronor per styck, då utan programvara. Säljmålet var fyra i kvartalet. 

– Den skulle ersätta typ fyra tusen servrar i en äldre datahall. Jag tyckte att målet kändes orealistiskt. Men vi hade jobbat så nära kunderna att när säljarna kom in var det redan uppvärmt. Mitt mål för teamet var att fira om vi säljer en. Vi sålde nitton första kvartalet.

Succén var ett faktum. När Oracle rapporterade kvartalsresultatet för tredje kvartalet det brutna räkenskapsåret 2010-2011 var det kraftigt uppåt. Omsättningen steg 37 procent jämfört med samma period föregående år. Exadata-familjen där Exalogic ingick tillhörde de produkter som särskilt pekades ut som skäl till framgången. 

Men framgången hade ett pris. Tuva Palm jobbade extrema tider i 1,5 års tid. Hon hade avstämningar med det globala teamet på i stort sett dygnets alla timmar, folk i USA och Australien. I samma veva hade hon skilt sig från sin man, Tommy Palm, som hon träffat när hon pluggade på KTH, när hon år 2000 behövde en mentor i programmering. Till råga på allt hade hennes pappa nyligen avlidit. Hon hade också varit sjuk en längre tid i lunginflammation och hennes dotter hade fått provsvar om en allvarlig sjukdom. Det blev för mycket.

– Mina kollegor rådde mig att ringa Georges Saab, högst ansvarig för affärsområdet på Oracle i USA. Det gjorde jag på fredagen. När jag kom till jobbet klockan 9 på måndagen låg det en ny arbetsbeskrivning på mitt skrivbord.

Det nya jobbet gick ut på att bygga upp ett nytt team från Stockholm för att jobba med nyutveckling av delar inom affärsområdet Java Platform Group, den grupp som jobbar med utvecklingen av Javaplattformen, som är en av världens största utvecklingsplattformar. Anledningen är att Oracle köpte Sun Microsystems, uppköpet blev klart just 2010. Det var Sun som ägde och hade utvecklat Java, vilket Oracle nu tog över.

Från en anonym tillvaro som produktchef och djupt tekniskt expert gick Tuva Palm 2014 vidare till fintechbolaget Klarna. Här blev hon plötsligt en betydligt mer offentlig person. Hon var en av fem personer på företaget som fick en utbildning i PR- och pressfrågor. 

– Jag var den enda med ren teknisk kompetens i det gänget, dessutom den enda kvinnan. Då blev det genast lite intressant för folk.

– Så fort någon ringde och ville ha en kvinna i en panel sade jag nej. Men om någon ville ha någon med djup teknisk kunskap var jag framme.

Det var i den här vevan hon blev kontaktad av Tyler Crowley som driver Sveriges största och mest kända mötesplats för tech-startupföretag, den månatliga Sthlm Tech Meetup. Här är Tuva Palm fortfarande engagerad som medarrangör och moderator.

– Det är fruktansvärt givande att varje månad träffa internationella och svenska investerare och entreprenörer. Att ta del av vilka trender de ser, vilka bolag de vill investera i och så vidare. Tre startups pitchar varje gång på scen och vi dissekerar deras affärsidé. Vissa har blivit extremt framgångsrika, som Fishbrain och Karma.

Den entreprenör hon är mest imponerad av är utan tvekan Klaras vd och grundare Sebastian Siemiatkowski. 

– Han är en oerhört intelligent person och mycket kreativ. Han är väldigt duktig på att se trender i marknaden och hur produkter passar in i världen runtomkring. 

– Klarna skilde sig åt på flera sätt mot min tidigare arbetsplats. Det finns många duktiga utvecklare på Klarna, men företaget är inte ingenjörslett. Många har gått Handels eller har kanske ingen utbildning alls. Där finns inte den djuplodande tekniska kompetensen.

Även om Tuva Palm till viss del saknade de riktigt tunga tekniska utmaningarna fanns det mycket att ta tag i ändå. Först var tanken att utveckla en egen betalplattform, men det slutade med att man köpte in en befintlig istället. Ett projekt som satte kreativiteten på prov var funktionen att betala med bara ett klick. 

– Det löste vi teknisk genom att sätta upp en autogiro mellan kunden och Klarna. Det innebar fyra dagars fördröjning, men ändå inget konkret problem för kunden. Vi hittade tekniska lösningar som inte var jätteavancerade men lite kluriga.

Hon beskriver att produktteamet var datadrivna och hela tiden analyserade användandet. Det var också viktigt att få användaren att känna sig säker med att handla på nätet, som vid den här tiden fortfarande var ett relativt nytt kundbeteende.

– Vi jobbade mycket bakom kulisserna, med att hämta data och verifiera rätt person i bakgrunden.

Efter två år gick hon över som teknik- och produktchef på Nordnet. Det var rätt stökigt, med en tung, svårråddad och illa underhållen plattform som behövde bytas ut helt och hållet. 

– Min åsikt är att när man är i ett läge då man behöver bygga om då ska man göra det del för del. För varje ny del behöver man leverera något nytt av värde. Annars ligger man på samma funktionsnivå som innan. Det kan ta två år att bygga om en plattform, om man är snabb. Om man då inte tillför något nytt halkar man efter.

Det finns många exempel genom IT-historien. Altavista som var den största sökmotorn på 90-talet blev ohjälpligt omsprungen av Google medan man skrev om plattformen. Ett annat är IBM vars operativsystem OS/2 förlorade mot Microsofts Windows i slutet av 80-talet.

– I sin strategi måste man ha med att hela tiden städa upp. Man måste ta hand om plattformen kontinuerligt och uppgradera hela tiden. Banker har kod skriven för 30-40 år sedan som fortfarande körs. Kod lever längre än man tror. Man får leva med gamla synder ganska länge.

I en intervju 2017 sade Tuva Palm att Nordnets mål var att bli den första banken i världen som hade finansiell rådgivning genom riktig AI. Men efter att hon slutat lade banken mycket av de planerna på is.

– Det är ganska synd. Jag hade påbörjat en funktionalitet för kunder som jag trodde skulle få Nordnet att sticka ut. Vi hade till exempel kommit en bra bit på väg mot att en kund skulle kunna se hela sitt innehav av aktier och fonder, oavsett var de fanns. De flesta har inte bara en bank. Man skulle få information om hur diversifierad portföljen var, marknadsrisker och så vidare. Vi hade en del spännande på gång där.

Trots en till synes brokig karriär tycker Tuva Palm själv att hon alltid i grunden har gjort samma sak.

– Det jag gör är att lösa problem. Kombinationen av att hitta flaskhalsar och komma på vad vi kan göra för att påverka resultatet på bästa sätt.

När du slutade på Nordnet sade du i en intervju: "Jag går in i bolag, lyfter dem och går sedan vidare." 
– Det var kaxigt sagt. Det jag menar är att när jag har arbetat operativt har jag gjort någon form av förändring och sedan gått vidare. När jag var på de stora amerikanska bolagen hade jag en roll på två-tre år. Där styrde jag upp och gjorde sedan något annat. Jag är skolad i de amerikanska miljöerna där man är lite kaxig. På Nordnet gjorde jag ett stort uppstädningsarbete. Det var en omorganisation, en förändring av kulturen och påbörjandet av att bygga en ny plattform.

Hennes bakgrund märks även i hennes ledarskap och hon har fått kritik för det. Ändå har Tuva Palm i en intervju sagt att det som som utmärker en modern digital ledare är inte hårda nypor utan ödmjukhet och förmågan att lyssna. 

– Jag är skolad i en hård amerikansk miljö. När jag var på Klarna fick jag feedback att inte vara så tuff. Det fick jag även sedan på Nordnet. Jag fick fick försvenska mitt ledarskap.

Hon föddes 1974 som dotter till hippierockaren Torbjörn Abelli, en av medlemmarna i proggbandet Träd, Gräs och Stenar. Mamman jobbade som art director. Att hon skulle bli ingenjör och senare näringslivsprofil var definitivt inte givet. Under gymnasiet var de största intressena att rita och att baka.

– Inte för att jag ville bli konditor, jag var mer intresserad av att äta bakverken, säger Tuva Palm.

Hon hade svårt att välja vad hon skulle bli efter gymnasiet. Funderade på arkitekt eller arkeolog. Samtidigt tänkte hon att det skulle vara bra att dra nytta av att hon alltid haft lätt för matematik och fysik, något många tycker är svårt.

– Hälften av släkten är ingenjörer, den andra hälften är konstnärer. Konstnär var på no-listan. Men jag snackade med ingenjörerna på släktträffarna. Några jobbade på Cern i Schweiz. Det kändes lite mossigt, så jag tänkte att det kanske inte blir teknisk fysik. Men jag var van vid datorer hemifrån, vi var lite early adopters.

Det blev datalinjen på KTH blandat med enstaka kurser i företags- och nationalekonomi. 

– Jag triggades väldigt mycket av de kluriga mattetalen. Jag tyckte att den matematiska delen i ekonomistudierna var för dem som läst vanlig gymnasiematte. Det var intressant men inte tillräckligt utmanande.

Via kontakterna på KTH började hon 2002 som kompilatorprogrammerare på startupbolaget Appeal Virtual Machines, som tog fram en populär Javakompilator, Jrockit. Egentligen en "virtuell maskin", som översätter koden till plattformsoberoende datorspråk. Det var Javas stora grej när det kom på 90-talet, att koden kunde skrivas en gång oavsett bakomliggande operativsystem.

– Man översätter kod som programmeraren skriver till den kod som datorn förstår. Samtidigt måste man göra en massa prestandaförbättringar. Det är avancerad programmering.

– Det var en rolig tid. Vi var verkligen ett dream team. Det var många smarta människor, mycket driv och hög ambition. Alla de jag jobbade med på den tiden har nått höga positioner. Någon är arkitekt för wearables på Google, någon är ansvarig för produktutbudet på Spotify. Andra sitter i ledningen av Java, någon i ledningen av Oracles mellanvara. Det var ett gäng som var ingenjörernas motsvarighet till "Brat Pack". 

Inte långt efter att Tuva Palm börjat på Appeal blev bolaget uppköpt av det amerikanska företaget Bea Systems, specialiserat på infrastrukturmjukvara för storföretag med bland annat Java-applikationsservern Weblogic. 2008 köptes Bea av Oracle.

– Många små bolag med utvecklingskontor som blir uppköpta läggs ned efter ett tag. För oss var det tvärt om. Vi blev ledarkontoret. 

Det är från tiden på Appeal-Bea-Oracle hon har med sig sina främsta lärdomar och rättesnören.

– Vi var tolv personer, sedan 45. Vi växte snabbt. Vi tävlade mot teamet på Sun som hade 200 personer. Varje timme räknades. Vi var agila innan det blev ett blev ett begrepp. Vi hade inte råd att lägga 200 timmar på ett projekt innan vi började testa för att se om det blev bra eller dåligt. Vi var tvungna att direkt pröva om hypotesen gav förväntat resultat.

– Vi var tvungna att vara smartare. Vi fokuserade på lågt hängande frukter. Vad kan vi göra som får störst påverkan på resultatet? Det produktivitetsfokuset har jag nästan inte sett någon annanstans.

– Det här tänket har jag tagit med mig även som chef. Om du inte har ett hum om vilket problem som du ska lösa för att få störst påverkan på resultatet är det väldigt lätt att du leker jobb. Att du i princip flyttar papper mellan två högar, trots att du lägger mycket tid på det. Allt beror vilka nyckeltal man mäts på.

Idag ser mycket annorlunda. Många som vill göra karriär vill snabbt synas utåt. Tuva Palm är inte säker på att det är bättre för henne nu när hon är en mer publik person. Hon trivdes bra med att verka i det fördolda, där resultatet var det enda som räknades.

– Idag ska alla vara offentliga och ge goda råd, även tidigt i karriären. Jag tror det kan vara väldigt vanskligt. Det är lätt att fokusera på fel värden – att få publicitet istället för att faktiskt bygga något och på så sätt skapa ett reellt värde. Det är något med influencersamhället som inte klingar med min bakgrund. Ändå är jag ju en del av det, fast lite motvilligt. 

Kort om Tuva Palm
  • Ålder: 45 år.
  • Bor: Östermalm, Stockholm.
  • Familj: Två döttrar. Ingen man men exmannen Tommy Palm som bland annat byggt mobilversionen av Candy Crush Saga och är vd och medgrundare på Resolution Games.
  • Intressen: Allt om valpar och hundar, har just skaffat min första valp, en liten tollare. 
  • Inkomst: 2 987 300 kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst 2018 enligt Skatteverket.
  • Läser nu: Läser om Zero to One av Peter Thiel, fortfarande en mycket bra bok.
  • Tittar på: After Life - en helt ljuvlig serie. 
  • Utbildning: Civilingenjör i datateknik, KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) samt diverse kurser i ekonomi.

Platsannonser