Erika Andersson.

Antalet kvinnliga vd:ar på Stockholmsbörsen ökade med sex till antalet mellan 2020 och 2021 och i maj 2020 var 12 procent av börs-vd:arna kvinnor, en ökning från 10,4 procent föregående år. Det framgår av Novare Pays årliga undersökning På tal om lön.

– Vi har gjort rapporten under sex års tid och vi har sett att andelen kvinnliga vd:ar ökar, men det går väldigt långsamt och i årets rapport kunde vi se en stor löneskillnad mellan kvinnliga och manliga vd:ar. En förklaring kan vara att kvinnor ofta är vd:ar för mindre bolag, men generellt är detta ett område där utvecklingen går väldigt långsamt, säger Erika Andersson, Managing Partner för Novare Pay Consulting. 

– Det är så få kvinnliga börs-vd:ar att det knappt går att analysera ersättningar på ett vettigt sätt – vilket i sig är illa.

Om andelen kvinnliga vd:ar ökar med 2 procentenheter per år så dröjer till 2040 innan börsbolagen är jämställda.

– Det känns ofattbart att det ska ta så lång tid, säger Erika Andersson.

Det finns ett nytt förslag på ett EU direktiv om jämställda löner. Det handlar om att det ska bli mer transparent med ersättningar och att arbetstagaren ska ha rätt att få information om löneskillnader mellan män och kvinnor.

– Vi tror att det säkert kan bidra till att bolag arbetar mer aktivt med frågan, men man måste också ha i åtanke att nya lagar och regler gör att det blir mer komplicerat att driva bolag. Det är tråkigt att det ens ska behövas regler kring jämställdhet.

Rapporten visar också att antalet kvinnliga ordföranden har minskat mellan 2020 och 2021. Ökningar skedde på Mid Cap, medan Large och Small minskade. Andel kvinnliga ordföranden sett till samtliga listor har minskat mellan åren.

Samtliga listor ligger nu lika sett till andelen kvinnliga styrelseledamöter som valts in på stämman 2021. Detta motsvarar minskning för Small och Mid Cap, men är en ökning för Large Cap. Sett till samtliga listor ökade andelen kvinnor med 1 procentenhet.

– Det är ju tydligt att kvinnors kompetens värderas lägre, även på vd-nivå, säger Maija Inkala, tillförordnad talesperson och projektledare på stiftelsen Allbright.

– Att det är något fler kvinnor som tagit sig till en vd-post är en klen tröst i sammanhanget.

Maija Inkala. 
Foto: Clara Collman

Maija Inkala riktar ansvaret till styrelserummet.

– Det är ju styrelsens ansvar att säkerställa att lönesättningen inte är diskriminerande. Det bör ligga i deras intresse att man får lön efter kompetens och inte efter kön.

Att skillnaden i ersättning har ökat från 2020 bekymrar också.

– Man kan hoppas att det är ett hack i kurvan, men risken är att detta får konsekvenser i flera år framöver. Under pandemiåret gick många bolag tillbaka till gamla mönster, det såg vi tydlig i fjolårets Allbrightrapport. Många har nog tänkt att jämställdhet och mångfald är lyxproblem, att det är sådana frågor man kan ägna sig åt under goda tider. 

– Vi har tidigare haft en prognos på att jämställdhet i näringslivet kan uppnås 2040, men som utvecklingen har varit det senaste året kan innebära att det dröjer ännu längre, säger Maija Inkala.