En amerikansk vd tjänar i snitt 5 387 gånger mer än sin anställda. Elon Musks miljardpaket har flyttat gränsen för vad styrelser vågar erbjuda, och världens största investerare varnar nu för att aktieägare gradvis förlorar makten. I Sverige ser gapet helt annorlunda ut. Men även här väcker vd-löner ilska, från Ericsson till Vattenfall och Postnord.
Musk-effekten: Nu tjänar vd:ar 5 387 gånger mer än sina anställda
Den genomsnittliga ersättningen för vd:ar i S&P 500 steg med 21 procent till 22,8 miljoner dollar under 2025, exklusive Elon Musk, enligt en analys från fackliga centralorganisationen AFL-CIO. Det är den högsta nivån sedan mätningarna startade på 1990-talet.
Räknas Teslas egen värdering av Musks aktiepaket in, potentiellt värt upp till en biljon dollar om samtliga mål uppnås, stiger snittet till hela 340,1 miljoner dollar.
Gapet mellan vd och anställd enormt
Relationen mellan vd-lön och genomsnittlig anställd blir då 5 387 till 1, jämfört med 312 till 1 exklusive Musk.
Samtidigt steg amerikanska arbetares löner med bara omkring 3 procent.
Norska oljefonden reagerar
Mönstret bekräftas indirekt av en separat Reuters-intervju denna vecka med Nicolai Tangen, vd för norska oljefonden, världens största statliga förmögenhetsfond med 2,3 biljoner dollar under förvaltning och i snitt 1,5 procent ägande i alla globala börsbolag.
Tangen varnar för en bredare urholkning av aktieägares rättigheter, där regelverk alltmer gynnar grundare och insiders framför oberoende investerare.
Hårdare konkurrens om noteringar
En förklaring, menar han, är hårdnande konkurrens mellan börser om nya noteringar: ”Det är stark konkurrens om att få de här nya börsintroduktionerna, och därför tillåter man fler avsteg från det normala än vi sett tidigare.”
Fonden nämner SpaceX, där man nyligen köpt in sig med en 1,22-miljardersdollar-post, som exempel: Musk kontrollerar över 80 procent av rösterna och är samtidigt ordförande, vd och teknikchef.
Skillnad för svenska vd:ar
I Sverige är bilden en helt annan skala. Enligt Aktiespararens genomgång av 384 börsbolag låg snittersättningen för svenska vd:ar på 9,2 miljoner kronor under 2023, med Lifcos Per Waldemarsson i topp på 62 miljoner kronor, följd av Assa Abloys Nico Delvaux (49 miljoner) och Volvo Cars Jim Rowan (46 miljoner).
Kvoten mellan vd-lön och genomsnittsanställd ligger i Sverige på uppskattningsvis 12–15 gånger, jämfört med 200 gånger i USA redan innan Musk-effekten räknas in.
Ericsson-ersättningen väckte reaktioner
Ericssons avgående vd Börje Ekholm fick över 100 miljoner kronor 2025. Det var en ökning på 43 procent.
Den höjda ersättningen kom samtidigt som bolaget varslade 1 600 anställda i Sverige. Något som väckte stark kritik från fackligt håll.
Statliga vd:ar sticker ut
Kritiken är minst lika hård mot statligt ägda bolag, där staten, alltså skattebetalarna, är ägare. Vattenfalls vd Anna Borg toppar listan bland svenska statliga bolagschefer med en månadslön på 1 604 000 kronor under 2025, en ökning med 65 000 kronor jämfört med året innan.
Kritiker har länge ifrågasatt nivån: när Vattenfall gjorde rekordvinster under elkrisen, samtidigt som hushåll kämpade med skyhöga elpriser, kallade energibranschtidningen Energinyheter ersättningsnivån ”ett gigantiskt imageproblem” för bolaget.
Postnords vd i skottgluggen
Postnords vd Annemarie Gardshol har mött ännu skarpare kritik. Efter två raka år med löneökningar på omkring 20 procent tjänade hon 935 000 kronor i månaden 2023. Detta samtidigt som fackförbundet Seko Posten fick höra att det inte fanns pengar till mer än 2,7 procents löneökning för brevbärarna.
”Det är provocerande och jag förstår att våra medlemmar tycker att det är orättvist”, sa Sekos ordförande Sandra Svensk till Sveriges Radio Ekot. Postnords styrelseordförande försvarade höjningarna med att Gardshols lön ursprungligen satts för lågt och behövde korrigeras till en mer marknadsmässig nivå.
Aktieägare röstar sällan emot
Precis som i USA röstar svenska aktieägare sällan emot ersättningsförslagen: styrelsernas riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare klubbas nästan alltid igenom på bolagsstämmorna, även om enskilda extrempaket ibland möter tydligare motstånd.
