EU mobiliserar hundratals miljarder euro för att rusta upp, men pengarna löser inte försvarets mest akuta flaskhals. Tusentals officerare och soldater krävs för att allt ska fungera.
Högre lön och bättre villkor: Här förlorar Försvarsmakten kampen
EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius har slagit fast att Europa snabbt måste kunna sätta in omkring 100 000 soldater för att avskräcka ett ryskt angrepp, ett scenario han kopplar till 2030, det år då underrättelsetjänster bedömer att Ryssland kan vara redo att testa Nato.
Missa inte: En halv statlig miljard till ammunition. Realtid
Samtidigt varnar branschföreträdare för att de europeiska försvarsmakterna samtidigt brottas med omfattande rekryterings- och personalflyktproblem, skriver Euronews .
Personalen lämnar efter tio år
Bilden bekräftas av en undersökning från den europeiska paraplyorganisationen Euromil, som samlade in svar från militära personalorganisationer i tolv länder.
Rekryteringen beskrevs genomgående som ”problematisk”, medan personalflykten bedömdes som ”problematisk” eller ”kritisk”.
Personalen lämnar oftast efter omkring tio års tjänst, och de största rekryteringshindren är konkurrensen från privat sektor, lönerna och de fysiska kraven. Låg lön och dålig balans mellan arbete och fritid pekas ut som de främsta skälen till att folk slutar.
Läs även: Försvarsmetallen Europa skriker efter: Frankrike har 100 000 ton. Dagens PS
För en sektor som ska växa snabbt är det en karriärekonomisk ekvation som inte går ihop. Steven Everts, chef för EU:s institut för säkerhetsstudier, lyfter särskilt reservisterna, specialister inom cyber, logistik och sjukvård som ska kunna kallas in några månader om året.
Problemet är organisatoriskt menar han. En civil IT-arbetsgivare har få skäl att hålla en anställd tillgänglig för försvaret på beställning.
Sverige satt med i undersökningen
Sverige var ett av länderna i Euromil-undersökningen genom Officersförbundet, som varit medlem sedan 2010.
Missa inte: Försvarsaktierna har tappat fart – nu ser förvaltarna köpläge. Realtid
Samma spänning mellan civil arbetsmarknad och försvar syns tydligt hemma. Gruppbefäl, soldater och sjömän stannar i snitt bara tre år och åtta månader, och Försvarsmakten har enats med facken om ett paket på 75 åtgärder för att förlänga anställningstiderna och råda bot på kompetensbrist inom IT, teknik och logistik.
Industrin slåss om samma kandidater
Civil personal kan ofta höja lönen 3 000–10 000 kronor i månaden genom att byta till motsvarande jobb utanför myndigheten och konkurrensen kommer inte minst från försvarsindustrin själv, skriver Arbetsvärlden.
Rekryteringsfirman Compass HRG konstaterar att behovet av specialister inom cybersäkerhet och mjukvara sammanfaller exakt med den globala bristen på samma yrkesgrupper, där Saab, GKN Aerospace och techbolagen slåss om samma kandidater.
Myndigheterna konkurrerar med varandra
Samtidigt varnar facken för Försvarsmakten, Polisen, Tullverket och Kustbevakningen gemensamt för att myndigheterna konkurrerar om samma begränsade rekryteringsunderlag, skriver Blåljus.nu.
Man kan helt enkelt inte anställa färdiga officerare från öppna marknaden, vilket gör upprustningens svagaste länk till en fråga om lön och villkor, inte om miljarder.
