Kapitalavkastningen är den främsta bidragande faktorn till det minskade överskottet. Exporten och importen av varor och tjänster föll betydligt under andra kvartalet och är fortsatt under tredje kvartalet på en lägre nivå än motsvarande kvartal föregående år, medan nettot är relativt opåverkat. Det visar färsk statistik från SCB.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 31,8 miljarder kronor under det tredje kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 810,3 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2020.

Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 5,2 procent det tredje kvartalet 2020, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Senast som andelen minskade var under det fjärde kvartalet 2018.

Handelsbalansen visar ett överskott på 43,6 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2020. Det är en minskning med 1,7 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2019. Varuexporten uppgår till 369,3 miljarder kronor, en minskning med 38,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 325,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 36,9 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 6,3 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2019. Överskottet uppgår därmed under tredje kvartalet 2020 till 26,6 miljarder kronor.

Tjänstebalansen visar ett underskott på 0,4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 0,5 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 144,5 miljarder kronor, en minskning med 36,7 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2019. Samtidigt visar tjänsteimporten en minskning med 35,8 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 144,9 miljarder kronor. I likhet med det andra kvartalet 2020 fortsätter coronapandemin att påverka tjänstehandeln, då både exporten och importen ligger kvar på fortsatt lägre nivåer.

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar tredje kvartalet 2020 ett överskott på 41,8 miljarder kronor. Överskottet minskar med 11,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som orsakar minskningen genom ett minskat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 49,6 miljarder kronor tredje kvartalet 2019, till 38,8 miljarder kronor aktuellt kvartal.

Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 19,4 miljarder kronor, en minskning med 6,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 20,6 miljarder kronor, en minskning med 2,8 miljarder vid samma jämförelse.

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete samt EU-bidrag och EU-avgifter, visar ett underskott på 17,7 miljarder kronor. Underskottet minskar med 3,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 31,8 miljarder kronor under tredje kvartalet 2020. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar portföljinvesteringar, direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven nettoutlåning det tredje kvartalet 2020. Samtidigt visar finansiella derivat nettoupplåning under kvartalet.

Svenska skulder mot utlandet ökar med 262,0 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 911,9 miljarder kronor. Förändringen orsakas av att Sveriges utlandsskuld i portföljinvesteringar ökar. Utlandsskulden i övriga investeringar motverkar något med en minskning.

Svenska tillgångar i utlandet ökar med 196,7 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 722,2 miljarder kronor. Portföljinvesteringar orsakar ökningen, medan finansiella derivat är den del som motverkar mest.

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar. De största nettoskulderna finns inom portföljinvesteringar.