En särskild utredare ska göra en översyn av Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Syftet är att ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att förbättra och effektivisera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten.
Utredare ska göra översyn av Ekobrottsmyndigheten
Mest läst i kategorin
Redan för två år sedan konstaterade Riksrevisionen att Ekobrottsmyndigheten arbetar ineffektivt.
Enligt den rapporten så vare sig styr, prioriterar eller inriktar EBM verksamheten så att myndigheten kan arbeta effektivt. Ytterligare ett problem som lyftes fram är att myndighetens underrättelseverksamhet saknar direktåtkomst till viktig finansiell information, bland annat hos Skatteverket och finanspolisen vid Polismyndigheten.
Riksrevisiones slutsats blev att EBM:s ineffektivitet, men också brist på resurser, leder till att mycket utredningsarbete som utförs, görs förgäves.
Att EBM prioriterar misstankar som är lätta att utreda har bekräftats av myndighetens åklagare Björn Ankarling till Realtid i samband med en tidigare intervju.
Det tog två år, men nu har sittande regering kommit fram till att det behövs en utredning. En utredare har utsetts, men inte namngetts. Uppdrag är digert. Hen ska bland annat analysera och utvärdera Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion, analysera och klargöra gränsdragningen mellan Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten när det gäller myndigheternas underrättelseverksamhet och överväga om Ekobrottsmyndigheten ska ha ett eget uppdrag att kunna bedriva underrättelseverksamhet, analysera och ta ställning till om och i så fall på vilket sätt Ekobrottsmyndigheten bör få tillgång till ytterligare register som andra myndigheter förfogar över, bedöma om ytterligare brottsutredande myndigheter ska ha möjlighet att bistå Kronofogdemyndigheten vid utmätning på distans, analysera för- och nackdelar med ett helt administrativt sanktionssystem för bokföringsbrott bestående i försenad årsredovisning och ta ställning till om ett sådant system bör införas, analysera och ta ställning till om det fortfarande finns behov av regler om rekonventionstalan, och lämna förslag till de organisatoriska förändringar och författningsändringar som utredaren bedömer är motiverade.
Utredaren har drygt ett och ett halvt år på sig. Senast den 22 februari 2025 ska resultatet redovisas, enligt ett pressmeddelande.