Stora anslag till Lunds jurister – forskning ska stärka rättssäkerheten

Skjutvapen ett objekt som rör sig mellan många händer, ofta snabbt och i stressade situationer. Det gör att DNA‑spår på vapen kan vara betydligt svårare att tolka, än spår på föremål som mobiltelefoner eller kläder.

Christian Dahlman är professor i allmän rättslära vid Lunds universitet. I det forskningsprojekt som han nu, enligt Dagens Juridik, får ett stort ekonomiskt tillskott till att genomföra kommer han att undersöka hur DNA hamnar på ett skjutvapen och hur domstolar ska tolka spåren.

I rättegångar hävdar personer som står åtalade ofta att DNA:t har överförts indirekt, det vill säga att någon rört vid dem och sedan rört vid vapnet.. Eftersom det idag saknas vetenskapliga riktlinjer för hur sådana invändningar ska värderas blir bedömningen svår.

Läs också: Advokater i Lundin-målet har fått miljoner – kan behöva betala tillbaka. Realtid

Experiment ska ge domstolarna bättre underlag

Dahlman planerar att arbeta med kontrollerade experiment där forskarna återskapar hanteringssituationer från verkliga fall.

Tillsammans med mikrobiologer vid Lunds tekniska högskola och Polismyndighetens nationella forensiska centrum i Linköping ska Dahlman undersöka hur mycket DNA som överförs, var på vapnet det hamnar och hur olika scenarier skiljer sig åt.

Ambitionen är att ge domstolar ett mer robust underlag än det som finns i dag, där bedömningarna ofta vilar på osäkra antaganden.

DigiFin – den nationella miljön bakom satsningen

Projektet kopplas till DigiFin, forskningsmiljön vid Mälardalens universitet som har blivit ett nav för studier av rättssäkerhet i digital och forensisk bevisning.

DigiFin har redan etablerade kontakter med domstolar och åklagare vilket gör att resultaten från forskningen snabbare kan omsättas i praktiken.

En viktigt förklaring till att Vetenskapsrådet väljer att investera så mycket pengar i projektet är för att resultatet väntas få direkt betydelse för rättstillämpningen i hela landet.

Läs även: Unika klimatmålet mot staten når nu tingsrätten. Realtid

Fem miljoner till forskning om skiljeförfaranden

Den andra delen av anslaget går till docent Lotta Maunsbach, som ska kartlägga ogiltighet och klander av skiljedomar i svensk rätt.

Hennes projekt följer utvecklingen av skiljeförfarandets slutgiltighet och domstolarnas kontrollfunktion, och analyserar rättspraxis i ett nordiskt och historiskt perspektiv.

Maunsbachs projekt är intressant för Vetenskapsrådet eftersom skiljeförfaranden i dag är den vanligaste metoden för att lösa stora kommersiella tvister i Sverige.

Besluten – skiljedomarna – är tänkta att vara slutgiltiga, men när de ifrågasätts hamnar de ändå i domstol.

Då uppstår den svåra frågan om hur mycket domstolen ska få ingripa i ett beslut som parterna själva har valt ska vara bindande.