Varje steg för sig var skattefritt. Men sett i ett sammanhang var det en utdelning. Högsta förvaltningsdomstolen underkänner ett upplägg där en delägare i ett fåmansbolag skulle flytta upparbetade vinstmedel till sitt eget holdingbolag och gör det utan att gå via skatteflyktslagen.
Smäll för fåmansbolag: HFD stoppar avancerat skatteupplägg
Bakgrunden är ett problem som är vardag i många ägarledda bolag.
Mannen i målet är delägare i ett rörelsedrivande aktiebolag som samlat på sig en vinst som inte har delats ut. Skälet är att vinsten inte ryms inom ägarnas gränsbelopp, alltså den del som får tas ut till den lägre skattesatsen på 20 procent enligt de så kallade 3:12-reglerna. Att dela ut pengarna skulle bli dyrt.
Missa inte: Miljardär förlorar strid om konkursförvaltare – konkursen skrivs av. Realtid
Delägaren ville i stället föra över sin andel av vinstmedlen till ett holdingbolag som han äger själv, och ansökte om förhandsbesked för att få veta hur det skulle beskattas.
Tre steg som tar ut varandra
Upplägget som prövades bestod av tre led. Först skulle delägaren överlåta en del av sina aktier i rörelsebolaget till sitt holdingbolag till underpris.
Läs även: Nytt förslag: Slopa statlig inkomstskatt helt. Dagens PS
Därefter skulle rörelsebolaget lösa in just de aktierna, men till fullt marknadsvärde. Slutligen skulle bolaget genom en fondemission återställa aktiekapitalet, utan att ägarförhållandena mellan delägarna förändrades.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att inget av de tre stegen, sett för sig, utlöser någon beskattning. Ändå blir svaret att delägaren ska utdelningsbeskattas.
Verklig innebörd fällde avgörandet
Domstolen tar fasta på att beskattning ska ske utifrån rättshandlingarnas verkliga innebörd, oavsett vad de kallas och att den bedömningen kan omfatta flera transaktioner tillsammans när de är beroende av varandra och görs i nära anslutning till varandra.
Missa inte: Googles storsatsning på AI för jurister – Legora med från start. Realtid
Underprisöverlåtelsen motverkas omgående av inlösen till marknadspris och den efterföljande fondemissionen.
När allt är genomfört är ägandet i rörelsebolaget oförändrat och de tillfälliga dispositionerna upplösta. Kvar står det som var syftet från början, nämligen pengar har flyttats från det ena bolaget till det andra. Att mottagaren är ett bolag delägaren äger, och inte han själv, ändrar inget, enligt domstolen.
Skatteverket hade i andra hand åberopat skatteflyktslagen. Den frågan förföll när utdelningsbeskattning skulle ske ändå.
Skiljaktig: Fel verktyg
Ett justitierådet var skiljaktig och menar att förhandsbeskedet borde ha ändrats.
Justitierådets invändning riktas mot metoden. När lagstiftaren uttryckligen har reglerat vad som gäller vid överlåtelser till underpris och vid försäljning av näringsbetingade andelar, kan man enligt henne inte som huvudregel beskatta annorlunda med hänvisning till transaktionernas ekonomiska innebörd.
Har ett upplägg gett en skattefördel som inte var avsedd är det skatteflyktslagen som ska användas.
Rådet pekar också på att pengarna aldrig lämnar den dubbelbeskattade sektorn. Delägaren är ensam ägare till mottagarbolaget och även de andelarna är kvalificerade, skatten skjuts upp, den försvinner inte.
