Ny lag stöper om gigekonomin: Skydd eller regelkrångel?

Fackligt arbete underlättas

En central del av lagförslaget är att gigjobbare i normalfallet ska anses vara anställda av plattformsföretaget, om arbetet utförs under plattformens ledning och kontroll.

Det innebär att företaget måste ta arbetsgivaransvar. Arbetare och fack kan gå till domstol om företag bryter mot lagens bestämmelser, med Arbetsdomstolen som sista instans.

”Fackligt arbete i appföretag underlättas”, säger Malmberg till Arbetet och framhåller att appens logg över arbetsprestationer och ersättning kan begäras ut och delas med fackföreningar.

Missa inte: Jobba så länge du kan – miljoner står på spel. E55

Men Pontus Blüme, gigexpert på Transportfacket, är skeptisk till lagens reella effekt. Han menar att appföretagen kan kringgå reglerna genom att använda mellanhänder som formell arbetsgivare, enligt Arbetet.

”Det spelar ingen roll hur mycket insyn man har när appföretagen kan outsourca ansvaret till mellanhänder”, säger Blüme till tidningen.

Svenskt Näringsliv varnar för regelbörda

Svenskt Näringsliv är starkt kritiskt till den nya lagen. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman påpekar i ett pressmeddelande att reglerna innebär ”en avsevärd ökning av regelbörda för företag” och går ”rakt emot EU:s ambition att minska regelbördan”.

Beckman pekar särskilt på de nya informations-, rapporterings- och granskningsskyldigheter som företagen måste hantera när de använder automatiska besluts- eller övervakningssystem.

Regelverket kompliceras ytterligare av att det överlappar med befintliga regler i EU:s dataskyddsförordning och AI-förordningen.

Läs även: Kineser kör ut mat – får inga jobb i statens satsningar. Realtid

Svenskt Näringsliv kritiserar också att utredningen i vissa delar gått längre än vad som krävs för att genomföra EU-direktivet, bland annat genom långa preskriptionstider och att undantag för mindre företag inte utnyttjats.

Organisationen menar att genomförandet ”urholkar den svenska arbetsmarknadsmodellen” eftersom reglerna är tvingande och inte kan regleras i kollektivavtal.

Transportföretagen: balans mellan skydd och innovation

Transportföretagen uttrycker i ett pressmeddelande en mer nyanserad hållning.

Organisationen välkomnar ambitionen att skapa tydligare spelregler och ”schyssta villkor” på arbetsmarknaden, men varnar samtidigt för överimplementering.

Victoria Barrsäter, näringspolitisk expert på organisationen, understryker betydelsen av att lagstiftningen inte hämmar innovation och digital utveckling, som är avgörande för transportsektorns konkurrenskraft.

”Direktivet är i grunden både viktigt och nödvändigt, men det återstår att se vilken praktisk betydelse det får i en svensk kontext. Det är centralt att genomförandet inte leder till överimplementering eller onödig administrativ börda för seriösa företag”, säger hon.

Hon betonar även att regelverket måste utformas proportionerligt och teknikneutralt.

Lagen väntas träda i kraft i slutet av 2026 och kommer nu att gå vidare till remissbehandling där berörda parter får möjlighet att yttra sig.