Experten avfärdar ny lag mot bolagskapning: ”En masspsykos"

När övriga Sverige hade semester så presenterade utredaren Johan Danelius en drygt 500-sidig utredning med förslag till åtgärder mot oseriösa företag. Betänkandet togs emot av justitieminister Gunnar Strömmer, som nu skickar ut förslagen på remiss.

Ett av förslagen är att företagskapning kriminaliseras genom en ny straffbestämmelse, något som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim, som för Realtid tidigare har kommenterat såväl momskaruseller som förfalskade årsbokslut, menar att om förslaget blir verklighet så ger det en lagstiftning som enbart verkar mot en illusion av ett brott.

– Det som är helt barockt är att den föreslår en lagstiftning och lyfter fram företagskapning – ett brott som i princip inte finns, säger Anders Björkenheim, som till vardags driver konsultföretaget Accessus.

Realtid skrev om bolagskapning för 18 år sedan och då bedömde Bolagsverket att antalet bedrägeriförsök utgjorde ungefär 200 fall per år. Enligt Anders Björkenheim har siffran därefter minskat kraftigt, och sedan 2018 och framåt är det maximalt en handfull bolag som kapas per år.

– Det är helt enkelt för att det är för krångligt. Det är 1 000 gånger effektivare att registrera en likartad domän som det seriösa företaget, än att obehörigen sätta in någon person i ett bolags styrelse med rätt att teckna bolaget. Om någon vill ”kapa” mitt företag så rekommenderar jag denne att registrera Accessusab.se eller Accessussverige.se som båda är lediga. Skulle någon däremot försöka sätta sig i min styrelse skulle det bli krångligt och troligen skulle personen upptäckas innan styrelseändringen hade gått igenom. Risken att bedragaren skulle få tillgång till företagets bankkonton är i princip obefintlig, säger han.

Varför tror du att denna illusion av problem med företagskapningar har etablerats?
– Den troliga förklaringen går att spåra tillbaka till Guldspadevinnande journalisten Mattias Carlssons lysande reportage kring hur ryska skuggbanker etablerades i norrländska ödestugor år 2017, ett avslöjande som enligt mina källor fick Näringsdepartementet att gå i taket. Bolagsverket, som fram till den tidpunkten hade varit ganska motvalls mot att fungera brottsförebyggande, fick kort tid på sig att ta fram några förslag. Ett av dessa ska ha varit just åtgärder mot företagskapning. Därifrån har illusionen spridit sig till Ekobrottsmyndigheten som även de lyfte fram företagskapning som ett reellt problem. Efter det har bland annat organisationen Företagarna lyft fram det som ett problem, och så vidare. Det är helt enkelt en masspsykos som nu övergår i synnerligen verklig lagstiftning, om förslaget blir verklighet, säger Anders Björkenheim.

Bolagsverkets generaldirektör Annika Stenberg ger en skriftlig kommentar till Anders Björkenheims tankar:

”Bolagsverket anser att det skulle behövas en ändring av 8 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551, ABL) samt 7 kap. 13 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar vad gäller tidpunkten för när ändringar i styrelsens sammansättning får verkan. Ändringar i styrelsens sammansättning får i dag som huvudregel verkan från det att anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket. Bolagsverket menar att det vore en bättre ordning om att sådan verkan i stället skulle inträda vid registreringen av ändringen hos Bolagsverket. Hemställan om en översyn i denna riktning lämnades in till Justitiedepartementet i oktober 2017. Om förslaget i hemställan skulle genomföras skulle de företagskapningar som sker, om än få, kunna förebyggas istället för att lagföras i efterhand. Särskilt om företaget har en digital brevlåda då de kan få information om den inkomna styrelseändringen snabbt och har möjlighet att reagera. Bolagsverket har i ett flertal tillfällen återkommit med önskemål om denna ändring. Senast i budgetunderlaget 2024-2026.”, skriver Annika Stenberg.