Nu börjar den amerikanska tullmyndigheten betala tillbaka de tullar Trump fick bakläxa på. De har godkänt över 100 miljarder dollar i återbetalningar till företag. Över 40 S&P 500-bolag har redan redovisat 9,6 miljarder dollar i återbetalningar. Men pengarna går enbart till den som formellt betalade tullen, oavsett vem som egentligen bar kostnaden.
100 miljarder dollar i återbetalda tullar: Vem får pengarna?
USA:s högsta domstol slog i februari fast, med rösterna 6–3, att Trumps så kallade IEEPA-tullar, införda med hänvisning till en undantagslag för nationella kriser, var olagliga. Endast kongressen har rätt att besluta om skatter och avgifter.
Domen öppnade dörren för återbetalningskrav på uppskattningsvis 166 miljarder dollar.
Över hundra miljarder godkända
Amerikanska tullmyndigheten CBP har hittills godkänt 129 miljarder dollar i återbetalningskrav och skickat 100 miljarder dollar till finansdepartementet för utbetalning.
Över 40 bolag i S&P 500 har hittills redovisat omkring 9,6 miljarder dollar i tullåterbetalningar, varav minst 2,1 miljarder redan betalats ut kontant.
Apple toppar tull-listan
Utbetalningarna i flera fall gått ovanligt snabbt. Apple ligger i topp med nästan 2,2 miljarder dollar, följt av Nike (986 miljoner), FedEx (cirka 800 miljoner), Amazon (640 miljoner) och GM (500 miljoner).
Pengarna syns tydligt i resultaträkningarna. Apple uppgav att återbetalningarna bidrog med 11 cent per aktie, motsvarande ungefär 5 procent av kvartalsvinsten. Enligt Nikes egen kvartalsrapport till amerikanska börsmyndigheten SEC bokfördes hela 986 miljoner dollar som en direkt resultatförbättring, vilket i praktiken nästan helt kompenserade för de tullkostnader bolaget redovisat under året.
Vems är pengarna?
Men det finns en konflikt gömd i detta. Vem har egentligen rätt till pengarna? Enligt en analys från Goldman Sachs bar amerikanska konsumenter 55 procent av den ursprungliga tullkostnaden och företagen 22 procent, medan resten föll på utländska exportörer.
Återbetalningarna följer dock inte den fördelningen. De går enbart till ”importören av notering”, det vill säga den som formellt stod som betalare på tulldeklarationen, oavsett hur kostnaden faktiskt vältrats vidare i prissättningskedjan.
Stämningar på gång
Det har redan lett till över 80 grupptalan i amerikanska federala domstolar, riktade mot bolag som Costco, Nike, Amazon och Walmart.
Ingen av dem har hittills godkänts som formell grupptalan, enligt juristen Lori Leskin vid advokatbyrån Arnold & Porter, eftersom det i praktiken är nästan omöjligt att bevisa att en specifik prishöjning berodde just på tullar snarare än andra kostnadsfaktorer.
Olika lösningar
Reaktionerna bland bolagen skiljer sig kraftigt. FedEx, som tydligt särredovisat tullkostnaden för varje enskild sändning, började i augusti betala ut hela sina 800 miljoner dollar till avsändare och kunder via en särskild spårningsportal. Bolaget beskriver sig själv som en ren mellanhand med juridisk skyldighet att föra pengarna vidare.
UPS har ansökt om en första återbetalning på 500 miljoner av totalt fem miljarder dollar man betalat åt kunders räkning.
Apple ska återinvestera tullarna
Nike, däremot, äger varorna självt och har byggt in tullkostnaden i det generella prissättningen av skor och kläder. Vilket gör det praktiskt omöjligt att koppla en enskild kunds köp till en specifik tullbetalning, och bolaget har inte utlovat någon återbetalning till kunder.
Apples vd Tim Cook har i stället upprepat att bolaget avser återinvestera pengarna ”i USA”, i linje med tidigare löften om inhemska tillverkningssatsningar.
