Finans Nyhet

Johan Löf: ”Amerikansk och svensk penningpolitik talar för endast en måttlig uppgång i marknadsräntor närmaste åren”

Taggar i artikeln

Handelsbanken Inflation
Johan Löf, senior ekonom, HandelsbankenJohan Löf, senior ekonom, Handelsbanken
Johan Löf, senior ekonom, Handelsbanken. Foto: Handelsbanken
Publicerad
Uppdaterad

Trots att inflationen utvecklas i olika riktningar i Sverige och i USA så ser centralbankerna i båda länderna ut att lätta något på gasen i närtid. Det säger Johan Löf, senior ekonom på Handelsbanken, till Realtid.

Marlene Sellebraten

Inflationstakten fortsätter att minska i Sverige och uppgick till 1,6 procent i juni, jämfört med 2,1 procent i maj. Trenden i USA är i stark kontrast med den svenska inflationsutvecklingen, då dollarn stärkts och räntorna stiger efter att  konsumentpriserna i USA ökade oväntat mycket i juni. Prisökningen var till och med den största på 13 år, rapporterar Svenska Dagbladet med hänvisning till USA:s arbetsmarknadsdepartement.

– Det är onekligen kontraster mellan USA och Sverige vad gäller inflationen just nu, säger Johan Löf, senior ekonom Handelsbanken, i en skriftlig kommentar till Realtid.

– Övergripande handlar skillnaden om att pandemin resulterade i ett ännu mer dramatiskt förlopp i amerikanska ekonomin, även om svensk ekonomi också åker bergochdalbana. Trots bjärt kontrast mellan rekordnoteringar i amerikansk inflation och svalnande tal i Sverige, så ser centralbankerna i båda länderna ut att röra sig i tandem och lätta något på gasen i närtid, fortsätter han.

Annons

I samband med pandemin var kraschen i USA “chockerande djup”, anser Johan Löf. Kraschen var alltså djup, med långtgående nedstängningar av samhället, och återhämtningen är nu snabb vilket bidrar till skyhöga inflationstal. 

– Amerikanska centralbanken Fed och många andra bedömare, däribland vi själva, ser den höga inflationen som i första hand övergående. En tillfällig faktor är att priset på begagnade bilar stigit till oanade höjder. Samtidigt har det i USA så betydelsefulla bensinpriset återhämtat sig från raset i pandemins inledning, och när priset jämförs med fjolårets låga nivå bidrar det till ett lyft av inflationstakten. Det finns fler tillfälliga effekter, men att endast räkna bort dessa två skulle ge en inflation på 3 procent istället för 5,4 procent. Det finns dock faktorer som gör att det inte kan uteslutas att ett mer varaktigt inflationstryck är i antågande. 

Annons

”Amerikanska centralbanken Fed och många andra bedömare, däribland vi själva, ser den höga inflationen som i första hand övergående. […] Det finns dock faktorer som gör att det inte kan uteslutas att ett mer varaktigt inflationstryck är i antågande”

En utmaning för Fed:s policyöverväganden handlar om att ett motsatsförhållande mellan Feds två mål kan vara under uppsegling, säger Löf.

– USA är fortsatt långt från full sysselsättning, eftersom framstegen varit ryckiga. Men trots det kan inflationen nu leda till att Fed väljer att börja trappa ned sina tillgångsköp senare i år. Eftersom vi har räknat med endast tillfälligt hög inflation, har vår prognos varit att utfasningen av tillgångsköp skulle dröja till efter årsskiftet – nu är de upprepade inflationsöverraskningarna så omfattande att den bedömningen är hotad, trots alla tillfälligheter i Konsumentprisindex (KPI). 

Räkna med stigande räntor

Johan Löf räknar med att räntorna stiger i takt med att Fed genomför en mindre expansiv politik.

Annons

– Allt annat lika, lär det bli stigande räntor i spåren av Fed:s mindre expansiva politik. Vi tror dock inte att rörelserna bli häftiga och spiller över i oro på till exempel aktiemarknaden. En anledning är att vi väntar oss att en trög arbetsmarknad ser till att Fed agerar mycket gradvis och att räntehöjningar därmed ligger långt bort, säger han.

”Allt annat lika, lär det bli stigande räntor i spåren av Fed:s mindre expansiva politik. Vi tror dock inte att rörelserna bli häftiga och spiller över i oro på till exempel aktiemarknaden.”

En väsentlig skillnad mellan situationen i USA och i Sverige handlar om att nedstängningen i Sverige inte var lika hård samt att arbetslösheten inte ökade lika drastiskt.

– I Sverige stängdes samhället inte ned fullt ut, samtidigt som bl a permitteringar såg till att arbetslösheten hölls i schack. Det har bidragit till mindre inflationssvängningar här än på andra sidan Atlanten. Att KPIF-inflationen (Konsumentprisindex med fast ränta) nu svalnar kan ses som att vi återanknyter till en underliggande, mer måttlig inflationstrend. Trots vissa tecken på mer skjuts till inflationen närmaste tiden, så tror vi även här att tillfälligheterna är betydande. Det är osäkert läge, men sammantaget riskerar Riksbanken att överskatta inflationen nästa år. 

”Att KPIF-inflationen (Konsumentprisindex med fast ränta) nu svalnar kan ses som att vi återanknyter till en underliggande, mer måttlig inflationstrend. Trots vissa tecken på mer skjuts till inflationen närmaste tiden, så tror vi även här att tillfälligheterna är betydande.”

Han fortsätter:

– Redan nu har dock Stefan Ingves och hans kollegor i direktionen börjat lätta på gasen genom att trappa ned tillgångsköpen och signalera att man kommer fullfölja med att avsluta QE vid årsskiftet. Även om Riksbanken skulle bli något besviken på inflationen tror vi att man håller fast vid den planen. Liksom centralbankskollegorna i USA är Riksbanken dock mycket försiktig med att tala om räntehöjningar – förmodligen ett uttryck för osäkerheten som omgärdar inflationen. Sammantaget så talar amerikansk och svensk penningpolitik för endast en måttlig uppgång i marknadsräntor närmaste åren. 

”Sammantaget så talar amerikansk och svensk penningpolitik för endast en måttlig uppgång i marknadsräntor närmaste åren.”

Annons