Centralbankernas tryckpressar går på högvarv, räntorna är låga, börsen går som tåget och bostadspriserna ökar.

– Vi ser en sorts inflation – men bara i tillgångspriser. De som äger de här tillgångarna – husen och aktierna – gynnas av uppgångarna. De som inte äger, halkar efter. Det finns uppenbara fördelnings- och rättviseaspekter i detta, säger Jens Magnusson som tillträder som SEB:s chefsekonom i augusti i år. 

Samtidigt gräver regeringar allt djupare i statskassan för att finansiera gigantiska stimulanspaket för att få hjulen att snurra efter pandemin. I mars undertecknades Biden-administrationens stimulanspaket på 1 900 miljarder vilket finansieras helt med ytterligare federal upplåning. Och mer stimulanser är på gång.

– Hittills har det handlat om rena räddningspaket med ganska stora inslag av kontantstöd till de amerikanska hushållen. Nu förhandlar man om ytterligare stimulanspaket på mellan 2 000 och 4 000 miljarder dollar, beroende på hur man räknar. Nu handlar det dock mer om sådant som infrastruktur och miljöteknik – investeringar för framtiden under rubriken ”build back better”, säger Jens Magnusson.

Växande klyftor och svällande statsskulder har gett upphov till, inte bara skattediskussioner på nationell nivå, utan på en global nivå.

I mitten på mars rapporterade Washington Post om hur USA:s finansminister Janet Yellen, tillsammans med sina kollegor runt om i världen, försöker komma fram till en överenskommelse om en global minimiskatt för multinationella företag.

– Det är första gången som USA så här tydligt talar om en global skatteharmonisering. USA behöver höja sina skatteintäkter för att täppa till hålen i statens plånbok och finansiera utgiftssatsningarna. Samtidigt riskerar höjda skatter att skada USA:s konkurrenskraft. För att undvika det senare vill Yellen ha resten av världen med sig, säger Jens Magnusson.

En smula förvånande har Sveriges finansminister Magdalena Andersson uttalat sig försiktigt positivt till förslaget – hon kallar det ”väldigt intressant”.

– Normalt är Sverige emot harmonisering av skatter. Vi har ju inte velat ha en skattesamordning på EU-nivå och har i princip sett skatter och sociala förmåner som nationella angelägenheter, säger Jens Magnusson.

Han ser flera möjliga anledningar till Magdalena Anderssons positiva respons.

– Andersson är ordförande för IMF:s rådgivande kommitté och IMF har ju också uttalat sig om att fler länder borde höja skatterna framöver. En annan orsak kan vara att Magdalena Andersson vill hålla en god samtalston med finansministerkollegan Yellen.

Men det kan också handla om att Sverige faktiskt håller på att svänga i frågan. Sverige har sänkt bolagsskatten i omgångar och nu ligger den på 20,6 procent, lägre än det globala snittet.

– Det finns säkert de som menar att bolagsskatten borde vara högre i Sverige. Och sker en internationell samordning är det lättare att höja den utan att tappa i konkurrenskraft.

Janet Yellens förslag om en global miniminivå för bolagsskatter är i linje med den diskussion som länge förts i Europa och OECD – om hur de amerikanska tech-jättarna ska förmås att betala skatt där de har sin verksamhet och inte i landet med lägst skatt.

Men Janet Yellen har inte stannat vid utspel om höjda amerikanska bolagsskatter tillika en global miniminivå. Det förs också diskussioner om höjda inkomstskatter för dem som tjänar mer än 400 000 dollar om året.

Förra veckan kom dessutom besked om att amerikanska presidenten Joe Biden förväntas höja kapitalvinstskatten till så mycket som 43,4 procent, vilket motsvarar en dubblering för de rikaste amerikanerna.

– 43,4 procent är federalt. Dessutom finns ett antal delstater som har delstatsskatter så på vissa håll kan kapitalvinstskatten bli över 50 procent. Det är en rejäl höjning, säger Jens Magnusson.

De amerikanska börserna reagerade inledningsvis negativt på nyheten men hämtade sig snabbt.

– Att börsen hoppade tillbaka snabbt har förmodligen att göra med att skattehöjningen riktar sig mot dem som har relativt mycket kapital, som inte behöver sänka sin konsumtion på grund av en sådan skattehöjning. Skulle man istället ha kommit med ett förslag om skattehöjning för låginkomst- och normalinkomsttagare hade effekten förmodligen blivit större. Drabbas dessa av skattehöjningar som leder till mindre pengar i plånboken är risken stor för att det påverkar konsumtionen. Och det är börsen rädd för.  

Den senaste tiden har det mesta handlat om att stimulera ekonomin men den här diskussionen fokuserar på åtstramningar och skattehöjningar. Vilka risker finns med en sådan omsvängning?

– Den mest uppenbara risken är att åtstramningen kommer för tidigt och stryper den ekonomiska återhämtning som är på gång. Den risken förvärras också av att vissa länder och regioner, som USA och Kina, kommit mycket längre än andra i återhämtningen. Får vi en global samordning mot högre skattenivåer nu, riskerar det att förlänga och försvåra återhämtningen i de regioner som inte kommit lika långt, till exempel Europa.