Annons

Annons

panel-jan-bolmeson-erik-sprinchorn-maria-landeborn-claes-hemberg-bo-becker.jpg

I fredagspanelen: Jan Bolmeson (Rikatillsammans), Erik Sprinchorn (TIN Fonder), Maria Landeborn (Danske Bank), Claes Hemberg (oberoende) och Bo Becker (Handelshögskolan). Foto (montage): Respektive företag.
I fredagspanelen: Jan Bolmeson (Rikatillsammans), Erik Sprinchorn (TIN Fonder), Maria Landeborn (Danske Bank), Claes Hemberg (oberoende) och Bo Becker (Handelshögskolan). Foto (montage): Respektive företag.

"Jag som aktiv förvaltare har alltid haft index som motståndare"

Debatten om aktiv kontra passiv förvaltning har under veckan gått het på Realtid. Veckans panel diskuterar för- och nackdelar och fördjupar sig i forskningen på området. 

Fondbolagens Förening gick ut i veckan och varnade för att det nya PPM-förslaget riskerar att snedfördela fokus till indexfonder. Enligt deras rapport är nettoavkastningen för aktiva fonder högre än den för indexfonder inom PPM-systemet. Föreningen hävdade även att de flesta akademiska studier på området kommit till samma slutsats. Forskaren Harry Flam kritiserade dock uttalandet. Veckans panel undersöker huruvida du som sparare ska välja indexfonder eller aktivt förvaltade och fördjupar sig i vad forskningen på området säger. 

50 procent av alla fonder läggs ner över en 15 årsperiod.

Jan Bolmeson, ekonomibloggare på Rikatillsammans.se:

1. Hur ligger det egentligen till – är aktiva fonder eller indexfonder det bästa för spararna på lång sikt?
– I princip all forskning visar att det som ger bäst odds är att spara långsiktigt, passivt och regelbundet i globala indexfonder med låga avgifter. I Sverige har vi på senare tid fått fondrobotar som gör det väldigt enkelt att göra rätt med sitt sparande i förhållande till det forskningen visar. För småsparare är det helt fantastiskt eftersom majoriteten av de flesta småsparare underpresterar mot index i sitt sparande.

2. Ska man tänka annorlunda i PPM med tanke på de rabatterade avgifterna?
– I PPM har vi tillgång till en av världens absolut bästa lösningar i form av AP7 SÅFA. Det finns få – om något – rationellt argument mot att lägga sina pengar hos sjunde AP-fonden. Det är det bästa alternativet, som ger bäst odds, för majoriteten av alla sparare.

3. Den mesta av forskningen visar att indexfonder är det bästa valet för de flesta. Debatten nu, handlar det om särintressen som företräder de aktiva förvaltarna?
– Det är inte konstigt att debatten blossar upp när fondbolagen blir pressade av indexfonder och fondrobotar med extremt låga avgifter. Något man dock sällan kastar ljus på är att vi i Sverige i princip bara har två nätaktörer som tar i princip hälften av alla fondavgifter vi småsparare betalar. En större prispress på dessa skulle förmodligen gynna alla – även fondbolagen med aktivt förvaltade fonder.

4. Vissa hävdar att indexfonder har gynnats av de senaste årens stora börsuppgång men att det kan se annorlunda ut i sämre tider. Hur ska man se på det?
– Argumentet som framförs är ofta att en aktiv förvaltare kommer att kunna minska förlusten genom att förutsäga eller korrigera för en nedgång. Studier visar även att det här är väldigt svårt. Visst finns det förvaltare som klarar det och överpresterar mot index. Enligt forskningen är de 6 av 1 000. Problemet blir bara: "Hur ska jag som småsparare lyckas välja ut någon av dessa sex i förväg?" Särskilt som över 50 procent av alla fonder läggs ner över en 15-årsperiod.

Annons

Annons

–86 procent av alla femstjärniga aktiva fonder (indexfonder blir sällan femstjärniga) blir av med sin femte stjärna över en tioårsperiod. 75 procent av de bästa fonderna försvinner från topp 25-listan inom 5 år. Med tanke på dessa odds är det bättre att välja en billig "genomsnittlig" indexfond – eller än hellre en fondrobot – som över tid kommer att ge ett bättre resultat än majoriteten av alla jämförbara fonder i samma kategori. 

Jag som aktiv förvaltare har alltid haft index som motståndare.

Erik Sprinchorn, förvaltare Core Ny Teknik Tin Fonder:

1. Hur ligger det egentligen till – är aktiva fonder eller indexfonder det bästa för spararna på lång sikt?
– Jag har ett synnerligen ambivalent förhållande till indexfonder. Å ena sidan har jag stor förståelse för avgifters betydelse för avkastningen på lång sikt. Å andra sidan har jag som aktiv förvaltare alltid haft index som ”motståndare”, och att passivt köpa in sig i ett sådant vore på något sätt att ge upp. Man måste slå en intellektuell kullerbytta för att fatta investeringsbeslut baserat på företags marknadsvärde.

– Ju mer övervärderat ett bolag är, desto mer ska passiva produkter köpa av det och ju billigare ett bolag är baserat på vilka vinster det gör, desto mindre ska indexfonden ha av det. Detta går emot alla rationella investeringsprinciper. För mig är det självklart att välja aktier utifrån fundamentala faktorer, att bestämma positonsstorlek utifrån finansiell risk och att alltid försöka göra väsentligt bättre ifrån mig än marknaden i stort.

2. Ska man tänka annorlunda i PPM med tanke på de rabatterade avgifterna?
– Även om alla investeringar i aktier bör vara långsiktiga så är PPM per definition och till sin natur bland det mest långsiktiga sparande människor har. En mindre skillnad i avgift mellan passiva indexfonder och aktivt förvaltade fonder gör det, allt annat lika, än mer värt att söka aktiva alternativ.

3. Den mesta av forskningen visar att indexfonder är det bästa valet för de flesta. Debatten nu, handlar det om särintressen som företräder de aktiva förvaltarna?
– Om man tittar noga går det troligen att hitta särintressen på alla sidor av de flesta debatter. Jag gillar inte pajkastning utan tycker vi ska fokusera på fakta. Det mest intressanta borde vara att försöka förklara varför inte fler aktiva fonder lyckas bättre. De allra flesta aktiva förvaltare är välutbildade duktiga yrkesmänniskor med goda intentioner. De har ofta valts ut i hård konkurrens. Så varför gör de som grupp inte bättre ifrån sig?

– Jag tror att många svar står att finna i organisationsteori. Karriärrisk, beteendevetenskapliga bias, sneda incitament och tjänstemannastyre kan vara anledningar att förment aktiva förvaltare lägger sig för nära index och inte ger sig själva chansen att slå marknaden.

4. Vissa hävdar att indexfonder har gynnats av de senaste årens stora börsuppgång men att det kan se annorlunda ut i sämre tider. Hur ska man se på det?
– Frågan är vad som är hönan och ägget – har indexfonder vuxit tack vare börsuppgången eller har börsuppgången drivits på av flöden från indexfonder och ETF:er som en del i passiva allokeringsflöden när alternativen till aktier blivit alltmer oattraktiva? Jag ser indexfondernas framväxt som en taktisk risk men en strategisk möjlighet. Passiva flöden kan åsidosätta fundamenta kortsiktigt, men över tiden bör det öka möjligheterna för en aktiv förvaltare att göra skillnad.

En kombination av aktivt förvaltade fonder och indexfonder är en bra mix

Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank:

1. Hur ligger det egentligen till – är aktiva fonder eller indexfonder det bästa för spararna på lång sikt?
– Det ena utesluter inte det andra, och en kombination av aktivt förvaltade fonder och indexfonder är en bra mix. Att ha en global indexfond som bottenplatta i sparandet är till exempel ett kostnadseffektivt sätt att få en bred exponering mot börsen. Sedan kan man addera indexfonder med mer specifikt fokus, som USA, Europa eller Sverige. Utöver det kan man addera aktivt förvaltade fonder som till exempel fokuserar på en viss bransch eller typ av bolag. Det kan till exempel handla om en teknikfond, en småbolagsfond eller en fond som fokuserar på kvalitetsbolag, beroende på vad man har för riskprofil och önskad exponering. 

2. Ska man tänka annorlunda i PPM med tanke på de rabatterade avgifterna?
– Det vanligaste argumentet för att välja indexfonder är att avgiften är låg, och att de aktiva förvaltarna inte klarar att slå index efter att avgiften är dragen. I PPM är det argumentet inte lika starkt med tanke på de låga avgifterna. Det finns dessutom aktiva förvaltare som klarat att slå index med god marginal över långa tidsperioder, även efter att avgiften är dragen.

3. Den mesta av forskningen visar att indexfonder är det bästa valet för de flesta. Debatten nu, handlar det om särintressen som företräder de aktiva förvaltarna?
– Det finns särintressen hos de aktörer som lyfter indexfonder som överlägsna också, de är inte ideella aktörer. Det är viktigt att komma ihåg att man får vad man betalar för, det vill säga man betalar för förvaltning och hjälp, eller så betalar man lite eller ingenting och gör mer själv istället. Det går fint att välja båda alternativen även hos storbankerna eftersom de också erbjuder indexfonder.

– Tittar man på den statistik som Avanza publicerar varje år avseende den genomsnittliga avkastningen hos sina sparare, så kan man konstatera att själv inte alltid är bäste dräng. De senaste 8 av 11 åren har spararnas genomsnittliga avkastning varit sämre än index. Att spara i en aktivt förvaltad fond hade därför ofta gett en högre avkastning än att vara aktiv själv trots den högre avgiften.

– Väljer du bara att spara i indexfonder missar du exponering mot vissa typer av bolag. Småbolag är ett bra exempel. Eftersom indexförvaltning kräver hög likviditet i de bolag som ingår i fonden, så är det i princip omöjligt för en fond att spegla ett småbolagsindex. Svenska OMXS30, alltså Stockholmsbörsens 30 största bolag, har gett en avkastning på drygt 160 procent de senaste tio åren. Carnegies småbolagsindex har under samma tidsperiod gett en avkastning på över 370 procent. Den som bara fokuserat på låga avgifter och har valt den billigaste indexfonden har visserligen betalat väldigt lite pengar för förvaltningen till banken och fondbolaget, men den har förlorat betydligt mer i utebliven avkastning genom att inte ha några småbolag i portföljen.

4. Vissa hävdar att indexfonder har gynnats av de senaste årens stora börsuppgång men att det kan se annorlunda ut i sämre tider. Hur ska man se på det?
– Intresset för indexfonder har ökat dramatiskt den senaste tioårsperioden och inflödet av kapital har varit väldigt stort. Faktum är att vi inte vet riktigt vad det kommer att få för effekter den dag vi får en kraftig nedgång på börsen. Ett rimligt antagande är att det gör att kurssvängningarna blir större när indexfonder och ETF:er måste sälja av för att spegla index. Det kan också öppna upp för en aktiv förvaltare att hitta bolag som blir felvärderade på grund av kapitalflöden, och inte av fundamentala skäl. 

Det är panik i Saltis och Djursan.

Claes Hemberg, oberoende sparekonom:

1. Hur ligger det egentligen till – är aktiva fonder eller indexfonder det bästa för spararna på lång sikt?
– Nio av tio sparare passar bäst i lågprisfonder (indexfonder, redaktionens anmärkning). För de flesta sparare kommer aldrig en sekund granska och jämföra fonder. Lägg till att snittlågprisfonden slår snitt-aktiva fonden. Och spararna ska ha breda lågprisfonder. Gärna globalfonder. Att sitta med smala fonder i tech, fastigheter med mera kan ha goda perioder, men kanske inte i de 10-30 år som folk sparar. Aktiva fonder kräver aktiva sparare. Du måste byta bort dåliga aktiva fonder, vilket är en svår konst. Antagligen klarar bara en av tio sparare det. 

2. Ska man tänka annorlunda i PPM med tanke på de rabatterade avgifterna?
– Nej, välj lågpris i första hand. Alltid. Även med rabatterade PPM-avgifter så är aktiva fonder mer våghalsiga. Eftersom de kan jobba på i många år med sämre avkastning än snittet. Medan lågprisfonderna alltid svansar kring snittet.

3. Den mesta av forskningen visar att indexfonder är det bästa valet för de flesta. Debatten nu, handlar det om särintressen som företräder de aktiva förvaltarna?
– Naturligtvis har aktiva förvaltare panik. Det är panik i Saltis och Djursan. Deras förvaltade pengar går i rekordfart ifrån deras dyra aktiva fonder till lågpris. Så är det över hela världen. De aktiva är märkligt dåliga. De lyckades när insiderhandeln var av Gud given. Idag däremot verkar de inte alls lyckas dra fördel av dagens stora trender. Den enorma mängd data som idag finns kring bolag och börs borde vara en jättefördel för aktiva förvaltare. Men de misslyckas ändå konsekvent. De springer bort sig. Notera bara hur aktiva förvaltare vägrar kalla lågprisfonderna för just lågpris. De säger istället ”index” något som vanligt folk inte alls förstår. Visst finns det de som lyckas likt Didner, Blecher och Lannebo. Men även de springer bort sig ibland...

4. Vissa hävdar att indexfonder har gynnats av de senaste årens stora börsuppgång men att det kan se annorlunda ut i sämre tider. Hur ska man se på det?
– Fonderna som följer snittet, lågprisfonderna, har ju sitt fasta innehåll. De kan ha mycket H&M och Ericsson exempelvis. I tider då jättarna går bra så går dessa fonder ovanligt bra. I tider då jättarna går sämre kan även lågprisfonderna ta skada. I sämre tider kan naturligvis aktiva fonder gå över till mer tåliga bolag inom exempelvis läkemedel. Men det är ju bara i teorin. Det finns knappast någon lag som säger att aktiva fonder är bättre i börsfall. Tyvärr är det mest ett drömscenario. Vad aktiva förvaltare missar är vanliga sparare engagemang. De byter inte fonder efter börsläge eller ålder. De köper en gång och sover sedan med sina fonder hela livet. Att då välja aktiva fonder kan vara väldigt ödesdigert.

En utveckling mot större ansvarstagande i de stora indexfonderna är nödvändig.

Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

1. Hur ligger det egentligen till – är aktiva fonder eller indexfonder det bästa för spararna på lång sikt?
– Aktiefonder har varit en betydande del av aktiemarknaden i många decennier i många länder. Detta är väl studerat. Avkastning för fondinvesterare är brutto-avkastning, det vill säga vad portföljen genererar, minus avgifter och andra kostnader. Indexfonder tenderar att vara billigare. Även en aktiv förvaltare som har förmåga att identifiera undervärderade aktier stretar i motvind: med större fondstorlek blir uppdraget svårare eftersom den som tar stora positioner påverkar aktiekursen. Därtill är produktionskostnaden för aktiva fonder hög, index kan produceras nästan gratis med modern teknik. Deras avgifter blir därför höga. Lägg därtill att det är svårt att identifiera vilka aktiva förvaltare som faktiskt har förmåga – det finns många exempel på ”aktiva” förvaltare som ligger mycket nära ett index.

– Men sparare är inte den enda gruppen som påverkas. Det som måste diskuteras – och som kanske inte kommit fram tillräckligt – är hur företagsstyrning påverkas av den växande indexbaserade förvaltningen. Indexförvaltning har enorma skalfördelar och leder till gigantiska förvaltare, som Blackrock, Vanguard, State Street och norska oljefonden. Dessa blir nu stora ägare i många företag. Aktivt ägande är inte något som fallit sig naturligt för dem, och en utveckling mot större ansvarstagande i de stora indexfonderna är nödvändig.

2. Ska man tänka annorlunda i PPM med tanke på de rabatterade avgifterna?
– PPM-design är en komplex fråga, och rör förutom fondtyper också bland annat (a) hur man skapar konkurrens för att hålla nere avgiftsnivåerna, (b) hur komplext uppdrag man realistiskt kan ge de myndigheter som granskar fonder, och (c) vilket politiskt inflytande man löpande vill tillåta i förvaltningen av svenska pensionsmedel.

3. Den mesta av forskningen visar att indexfonder är det bästa valet för de flesta. Debatten nu, handlar det om särintressen som företräder de aktiva förvaltarna?
– Ingen aning.

4. Vissa hävdar att indexfonder har gynnats av de senaste årens stora börsuppgång men att det kan se annorlunda ut i sämre tider. Hur ska man se på det?
– I fonder är det exponering mot breda marknadsrisker som avgör risknivån, vad som kallas ”beta”. Indexfonder har beta runt ett – de rör sig ungefär som börsen som helhet. Aktiva portföljer tenderar att ha liknande beta, men det kan variera något. Lägre beta – mindre risk. Den investerare som vill minska risken kan kombinera aktier med till exempel företagsobligationer, som har beta närmare noll.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons