AI-branschen har hoppats att bred användning automatiskt skulle leda till acceptans. Istället visar färsk internationell statistik att skepsisen mot tekniken ökar på flera håll i världen. Samtidigt som förtroendet i Kina och delar av Asien och Latinamerika förblir högt.
AI skulle vinna världen, istället växer misstron: "En förtroendekris"
Enligt en färsk Pew-undersökning säger nu 52 procent av amerikanerna att de är ”mer oroade än exalterade” över AI:s ökande roll i vardagen, upp från 37 procent 2021.
En Economist/YouGov-mätning i maj visade att över 70 procent av amerikanerna tycker att AI-utvecklingen går för snabbt. Och en CNBC-undersökning fann att en majoritet av 18–34-åringar inte litar på de nio mest tongivande AI-cheferna att agera ansvarsfullt.
Skillnad i olika delar av världen
Mönstret är dock inte globalt enhetligt. Enligt Edelman Trust Barometer har det globala förtroendet för AI fallit från 61 procent 2019 till 49 procent i den senaste mätningen, men med stora regionala skillnader.
Medan endast 32 procent i USA, 36 procent i Storbritannien och 39 procent i Tyskland säger sig lita på AI, ligger motsvarande siffra i Kina på mellan 72 och 87 procent beroende på mätning, och Indien och Nigeria toppar med 76–77 procent.
Asien och Latinamerika mer positiva
Ipsos egen globala AI-mätning för 2026 bekräftar bilden: människor i Asien och Latinamerika är på det stora hela mer positiva och exalterade över AI.
Medan människor i Europa och Nordamerika i högre grad känner sig nervösa.
AI-oro har flera orsaker
Vad beror det på? TechCrunch pekar på flera parallella förklaringar: oro för jobbförluster, AI-funktioner som pressas in i produkter folk inte bett om, uppmärksammade fall av fusk i skolan, samt rättstvister om att AI-bolag tränat sina modeller på upphovsrättsskyddat material.
Wall Street Journal rapporterar att techbolag nu tvingas ”söta” sina datacenteravtal med löften om jobbgarantier och lokala investeringar för att dämpa lokalt motstånd.
AI-företagen ser problemet
Även branschens egna ledare har börjat erkänna problemet. Anthropics vd Dario Amodei skrev nyligen på X att den negativa opinionen mot AI är ”ett stort problem” som i grunden handlar om en ”förtroendekris”. Att människor misstänker att techbolag, myndigheter och branschen ”kokar ihop nya sätt att lura dem”.
Airbnbs vd Brian Chesky menar att branschen hittills inte levererat produkter ”vanligt folk” faktiskt efterfrågar.
Löser inte verkliga problem
Kärnan i Cheskys kritik är att AI-branschen hittills byggt produkter för utvecklare, investerare och tekniknördar snarare än för den breda befolkningen. De AI-funktioner som faktiskt nått vanligt folk, sammanfattade webbsidor, pratsamma tv-apparater, chattbotar i mejlkorgen, löser sällan ett verkligt, kännbart problem i vardagen.
Samtidigt är de mest konkreta konsekvenserna människor faktiskt märker av AI ofta negativa: risk för uppsägning, oro för barnens skolgång, eller nya datacenter som drar el och vatten i deras närområde. Om nyttan är abstrakt men kostnaden är påtaglig, blir skepsis den rationella reaktionen snarare än ett missförstånd som går att förklara bort.
Tydligare värde behövs
Det Chesky efterlyser är istället produkter med ett tydligt, personligt värde som människor annars inte hade haft råd med eller tillgång till. Hans eget exempel är ”en läkare på begäran” som annars är för dyr.
Om AI-bolagen lyckas leverera den typen av konkret nytta i vardagen, snarare än ännu en chattfunktion inbäddad i en produkt man redan använder, kan opinionen enligt honom vända.
Bidra till genombrott
Det resonemang som Anthropics vd Amodei för pekar åt samma håll. Men med ett ännu tydligare exempel: om AI faktiskt bidrar till genombrott inom exempelvis cancerbehandling, blir nyttan svår att ifrågasätta även för den som i grunden är skeptisk till tekniken.
Gemensamt för båda uttalandena är alltså tanken att förtroende inte byggs genom bättre kommunikation eller marknadsföring, utan genom att leverera resultat som är omöjliga att bortse från.
Oro föder nostalgi
Även om rädslan för AI är begränsad till delar av världen är det symptomatiskt att konsumentbeteendet förändras där.
Bland unga amerikaner ökar intresset för nostalgisk teknik utan AI. Knapptelefoner, kassettband och gamla iPods säljs nu för höga summor på andrahandsmarknaden.
