Timingen kunde knappast varit tydligare. Dagen efter avslöjandet att ukrainska drönaroperatörer i en Natoövning lätt besegrade en amerikansk pansarbrigad svarade Trumpadministrationen med att införa tullar på upp till 100 procent på drönare, riktade mot Kinas dominans i branschen.
100 procents tull: Trump stänger dörren för kinesiska drönare
Tidigare i veckan avslöjades det att under Nato-övningen Combined Resolve i Tyskland i april-maj besegrade ukrainska drönaroperatörer från 412:e regementet ”Nemesis” amerikanska pansarfordon.
Igår undertecknade president Trump ett dekret under paragraf 232 i USA:s handelslag som inför en tull på 100 procent på drönare. Kina är det uppenbara målet för den nya tullen.
Ukrainska drönare överlägsna
Det var runt 3 500 amerikanska soldater, huvudsakligen från 1:a kavalleridivisionens 3:e pansarbrigad, som deltog i Nato-övningen. Enligt källor tvingades ”eliminerade” amerikanska fordon rotera in på nytt bara för att övningen skulle kunna fortsätta.
Det var inte första gången: i maj 2025 besegrade ukrainska operatörer brittiska, estniska och andra Natostyrkor i en övning i Baltikum, och i våras ”besegrade” ukrainska drönarteam svenska förband under en Nato-övning på Gotland.
USA beroende av utländsk teknik
Det övningen, och krigen i Ukraina och Iran, tydligt visar är att drönare är en viktig politisk prioritet. Och ett område där USA är sårbart. Den inhemska industrin producerar inte tillräckligt för att möta landets säkerhetsbehov.
Handelsminister Howard Lutnick har sedan tidigare konstaterat att importberoendet av utländska drönare är ”betydande” och att USA är ”alltför beroende av utländska källor” för både drönare och komponenter, som enligt honom medför säkerhets- och riskproblem.
Kina dominerar marknaden
Den nya tullen riktar sig mot drönare med en startvikt över 25 kilo eller med värmekamera, samt på tillhörande dockningsstationer och kritiska komponenter. Mindre drönare får 25 procents tull. EU, Japan, Sydkorea, Schweiz och Taiwan får en betydligt lägre tull på 15 procent, Storbritannien 10 procent.
Det är dock Kina som är det uppenbara målet: kinesiska DJI kontrollerar enligt Vita huset över två tredjedelar av den globala drönarmarknaden.
Stoppa import av komponenter
Åtgärden är tänkt att täppa till ett kryphål: FCC stoppade redan i december nya godkännanden för kinesiska drönare, men amerikanska företag kunde fortfarande importera kinesiska komponenter, motorer, rotorer, ramar, och montera drönarna på hemmaplan.
Craig Singleton, expert på USA-Kina-relationer, beskriver skiftet som stort: amerikanska kunder kan tvingas till en snabb och kapitalkrävande övergång till leverantörer i USA eller allierade länder, även om de är dyrare.
Stödprogram för drönare
Handelsdepartementet får samtidigt i uppdrag att bygga ett stödprogram för företag som investerar i amerikansk drönarproduktion.
Här fungerar tullar som ett incitament. Den som påbörjar byggnation före januari 2029 slipper tullar.
Svenska drönare drabbas mindre
Vad betyder det för Sverige och europeisk drönarindustri? De lägre 15-procentstullarna mot EU gör amerikanska marknaden dyrare men inte stängd för svenska tillverkare.
Och man får samtidigt en konkurrensfördel gentemot Kina som europeiska bolag saknat tidigare.
Kraftig svensk upprustning
Samtidigt pågår redan en kraftig svensk upprustning på området: FMV tecknade i april avtal värda 8,7 miljarder kronor med bland andra Saab och norska Nammo för att bygga upp Sveriges försvar mot just drönarkrigföring, en del av en aviserad 15-miljarderssatsning på territoriellt luftvärn.
GKN Aerospace i Trollhättan fick redan i november en FMV-order på 150 miljoner kronor för att utveckla en egen obemannad flygfarkost. Försvarsminister Pål Jonson har själv pekat på krigen i Ukraina och kring Iran som skäl till satsningen på luftvärn mot just drönare, robotar och missiler.
