Hållbarhet & ESGDebatt

Idag vet alla vad det mest hållbara är, men ändå gäller business as usual

Robin Rushdi Al-salehi.
Publicerad
Uppdaterad

Om fastighetsbranschen ska bli hållbar, måste hela samhällsbyggnadssektorn och dagens hyresgäster förstå den grundläggande problematik som finns och hjälpas åt att förändra den. Förändra den från att premiera tomhet där kontor nyttjas så lite som 10 procent av tiden, till att faktiskt användas. Det skriver Robin Rushdi Al-salehi, grundare och vd av lokaldelningsplattformen och operatören Vakansa.

Realtid.se

Jag läser det med jämna mellanrum. De där orden som jag själv uttryckt så många gånger förr. Orden som florerar i många nya tappningar – ”Det bästa huset är det som är byggt”, ”Den mest hållbara kvadratmetern är den som redan är byggd” och ”Alla kontor är redan byggda.”

Alla säger det nuförtiden inom samhälllsbyggnadsbranschen – Megafoner som Vasakronan, WSP, White.
Att vara ett bolag vars namn börjar med ett V verkar vara synonymt med att veta vad hållbarhet i vår bransch innebär – nämligen att använda det befintliga beståndet bättre. Detta till skillnad från Skanska som undertecknad hade en debattrunda med i tidningen Aktuell hållbarhet för några veckor sedan.

Skanska, som råkade snubbla på att utnämna ett av deras nya byggprojekt som ”klimatneutralt”, uttryckte då en förhoppning om en framtid där ”den mest hållbara byggnaden är den som är byggd idag”. Svaret de fick från mig, förutom rättelsen om att inte finns några klimatneutrala byggen, var ”Hur länge ska vi hoppas, Skanska?”. Återkom när det huset är byggt och till dess, bygg så lite ni bara kan. För planetens skull.

Annons

Att uppmuntra samhällsbyggnadsbranschen till att inte bygga kan nog alla förstå är ett oxymoron. En näst intill omöjlig uppgift som jag tagit mig an och som jag sedan 2016 drivit när jag fick jag chansen att göra en TED-talk i ämnet. Där och då blev de nu välkända orden projicerade, som jag en gång lånade av seniorrådgivaren Jerker Nyblom på Akademiska hus – ”Att den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas”. Ord som jag visste skulle tas emot på olika sätt. Av de som jobbar med hållbarhet – med hejarop. Av de som jobbar i branschen, vars leverne handlar om att planera för, bygga upp och förvalta nya byggnader, med eventuell svartlistning, ignorans, hån, skratt eller ilska. Jag var beredd på att inte få några jobberbjudanden från svenska byggfirmor då de absolut inte har några planer på att minska på sitt byggande, utan snarare öka den.

Något som dock blivit uppenbart för oss alla under pandemin är hur lokaler står helt eller delvis tomma överallt, och jag vet varför. Efter fem år på fastighetsägarsidan, två år på konsultsidan och ett vetgirigt sökande efter svar utifrån juridiska, bokföringstekniska och uthyrningsmässiga perspektiv så är det strukturellt betingat att byggnader inte ska användas på ett effektivt sätt. Som snarare skapar en onödig efterfrågan på nya kvadratmeter. För lokaler ska inte användas, de ska ägas.

Hur är det möjligt? Att byggnader och lokaler kan stå tomma år efter år? Fastighetsbranschen, som är den bransch som i mångt och mycket huserar alla andra branscher, är också den bransch som inte spelar med samma spelregler. Det är inte utbud och efterfrågan som gäller. För fastighetsbranschen är resultaträkningen och att säkerställa att lokaler faktiskt hyrs ut mot en hyresintäkt inte så viktigt som man kan tro. Utan det är efterfrågan på lokalerna som ska vara tillräckligt stort för att värdet ska hålla eller öka, det vill säga balansräkningen.

Annons

Som exempel, du som äger en bostadsrätt tjänar pengar på värdeökningen på bostaden, inte på att du har en låg avgift till föreningen jämfört med en hyresrätt.

Fastighetsbranschen vill därför bygga nytt och just nu används hållbarhetsaspekterna som ursäkt för att kunna fortsätta göra det. Fortsätta exploatera människor, djur och natur. Branschen vill bygga nytt och dyrt. Hitta hyresgäster som tecknar avtal för att legitimera värdet på den nya fastigheten med sina överhyror och locka bort hyresgäster från befintliga byggnader, som man gärna hyresgästanpassar för att även där höja hyran. Byggnader och lokaler som står vakanta, behåller sitt värde då de en gång hyrdes ut – en bokföringsteknisk manöver som kallas för ”Vakanshyra”.

Jag tillägnar därför denna artikel till alla hållbarhetsfrämjande V-bolag och ställer oss på Vakansa med i det ledet. Låt oss V-bolag sätta oss ner och ta fram den välbehövliga handlingsplan som behövs för att sätta stopp för de onödiga byggena genom att fylla de befintliga byggnaderna med liv och rörelse över dygnets vakna timmar.

Annons

För den mest hållbara byggnaden eller huset, blir den som är byggd, bara när vi gjort det som krävs för att inte behöva bygga något alls.

Robin Rushdi Al-salehi
Grundare och vd av lokaldelningsplattformen och operatören Vakansa, förändringsledare och affärsutvecklare på Codesign, samt styrelseledamot på ideella föreningen Young Sustainability professionals som samlar 2 100 yrkesverksamma inom hållbarhet.

 

Annons