Hushållens finansiella nettoförmögenhet sjönk för första gången på två år och samtidigt som börsen gick ned nettosålde hushållen fonder men nettoköpte aktier. Kommuner och regioner hade ett kraftigt positivt finansiellt sparande, medan statens sparande var det motsatta. Det framgår av ett pressmeddelande från SCB.

Vid utgången av det första kvartalet 2022 uppgick icke-finansiella bolags lån i monetära finansinstitut till 2 673 miljarder kronor. Nettoupplåningen, nytagna lån minus amorteringar, uppgick till 129 miljarder kronor vilket var den enskilt största ökningen under ett kvartal sedan tidsserien startade 1996. Sedan första kvartalet 2021 har icke-finansiella bolags lån ökat med 11 procent. Nettoemissioner av räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall, uppgick till 14 miljarder kronor. Icke-finansiella bolags utestående skuld i räntebärande värdepapper uppgick till 1 598 miljarder kronor.

Även nyemissioner av aktier var ett vanligt sätt för de icke-finansiella bolagen att finansieras sig på under kvartalet. Nyemissioner av både noterade och onoterade aktier uppgick till 93 miljarder kronor under det första kvartalet 2022.

Hushållen hade ett fortsatt högt finansiellt sparande under första kvartalet 2022 som uppgick till 136 miljarder kronor, vilket var 11 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år. Framför allt bidrog bankinlåning, skatteperiodiseringsnettot och nettosparandet i tjänstepensionerna till det höga sparandet. Historiskt sett finns det en säsongsvariation för hushållens finansiella sparande där sparandet i regel är som högst under årets två första kvartal.

Vid utgången av första kvartalet 2022 hade hushållens finansiella nettoförmögenhet minskat och uppgick till 14 534 miljarder kronor, vilket var en minskning med 668 miljarder jämfört med utgången av fjärde kvartalet föregående år. Hushållens finansiella nettoförmögenhet har stigit kontinuerligt under de två senaste åren, men minskade under första kvartalet i år. En bidragande faktor var börsnedgången, som enligt OMX Affärsvärldens generalindex sjönk med 15 procent under kvartalet. Samtidigt som börsen sjönk nettosålde hushållen fondandelar för 19 miljarder kronor, men nettoköpte aktier för 21 miljarder kronor.

Under första kvartalet 2022 uppvisade staten ett kraftigt negativt finansiellt sparande på 35 miljarder kronor, vilket var fem gånger så högt som föregående kvartal. I motsats till statens negativa sparande uppvisade kommuner och regioner ett positivt resultat. Kommuner och regioners sparande uppgick till 33 miljarder kronor. Under de senaste åren innan pandemin hade staten ett högre finansiellt sparande än kommuner och regioner. Sedan pandemins början har förhållandet varit det motsatta. Det beror till stor del på de stödåtgärder staten har riktat till kommuner och regioner under perioden.

Statsskulden minskade med 57 miljarder i jämförelse med föregående kvartal, vilket framför allt var till följd av kvartalets rådande ränteläge. Den marknadsvärderade statsskulden uppgick till 2 246 miljarder kronor i slutet av kvartalet.

I samband med beräkningen av första kvartalet 2022 har årsstatistik och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2019-2021kv4. Hushållens tillgångar i bostadsrätter har reviderats ned för perioden 2019 och framåt då nya årsvärden för bostadsbeståndet uppdaterats. Nya uppgifter över köpesummor för bostadsrätter har även justerats på helårsbasis, samt en övergång till Valueguards prisutvecklingsindex på bostadsrätter har införts från fjärde kvartalet 2021 och framåt. Emissioner av räntebärande värdepapper har reviderats från och med första kvartalet 2019 med data för statistiken om emissioner (SVDB). Därutöver har utlandssektorn reviderats från och med första kvartalet 2019 med ny information från Betalningsbalansen. För offentlig förvaltning har det skett revideringar från 2019 och framåt. Revideringarna rör främst uppdaterade skatter.