En ledamot i ett Large Cap-bolag får i snitt 658 000 kronor om året, omkring 90 procent mer än en kollega på Mid Cap i styrelsearvode. Samtidigt får kvinnliga styrelseordförande i genomsnitt drygt 80 000 kronor mindre än manliga.
Storbolagen betalar styrelsen 90 procent mer – kvinnor efter
Skillnaden mellan börsens storbolag och resten av listorna är stor när det gäller vad styrelseledamöterna får betalt. Det framgår av revisions- och rådgivningsbyrån BDO:s rapport God bolagsstyrning i praktiken, som bygger på en genomgång av 401 börsbolags årsredovisningar för räkenskapsåret 2025.
Missa inte: Buffetts sista råd virala: Här är hela det fantastiska brevet. Realtid
Arvodena sjunker stegvis med bolagens storlek, från Large Cap via Mid Cap och Small Cap ned till First North Premier och NGM. Samma mönster gäller ordförandearvodena.
”Det som kanske överraskade mest var storleken på skillnaderna mellan börslistorna. Att Large Cap ligger högre är väntat, men det genomsnittliga arvodet per ledamot är nästan 90 procent högre än på Mid Cap”, säger Martin Tidesten, Head of Risk Advisory på BDO i Sverige till Realtid.
Är den skillnaden rimlig?
”Ja, det är rimligt att en del av skillnaden kan förklaras av bolagens olika förutsättningar. De största bolagen har ofta mer omfattande och komplexa verksamheter, vilket kan innebära större ansvar och högre krav på erfarenhet och specialistkompetens i styrelsen. Men vi har inte mätt arbetsbörda eller ansvar separat, så vi kan inte säga att det förklarar hela skillnaden”.
Finans och telekom i topp
Skillnaderna är tydliga också mellan branscherna. Inom finans och telekom får ordförandena i genomsnitt mer än 1,4 miljoner kronor. En vanlig ledamot får i snitt omkring 542 000 kronor inom finans och 512 000 kronor inom telekom.
Fastighetsbolagen ligger lägst. Telekomsiffrorna ska läsas med viss försiktighet, eftersom sektorn bara omfattar ett tiotal bolag.
Läs även: Konsulterna pungslår redan krisande Northvolt. Dagens PS
I storbankerna ligger nivåerna långt över snittet. Swedbanks ordförande Göran Persson har ett föreslaget arvode på 3,6 miljoner kronor för 2026, medan Nordeas ordförande Stephen Hester ligger högst med omkring 4,7 miljoner kronor, enligt Dagens PS.
Tidesten menar att branschmönstret stärker bilden av att bolagens komplexitet och regelkrav styr nivåerna.
”Tittar man på finanssektorn finns det väldigt specifika krav på styrelserna. Bolagen har inte bara börsens regler att förhålla sig till, utan också den regulatoriska kontext som följer av att stå under Finansinspektionens tillsyn, med höga krav på kompetens inom bland annat reglering, riskhantering och kapitalfrågor. Det är rimligt att den typen av krav också avspeglas i marknadens arvodesnivåer”.
Jämställda styrelser har högre arvoden
Bolag med jämställda eller kvinnodominerade styrelser betalar i genomsnitt 38 procent mer i totalt styrelsearvode än bolag med mansdominerade styrelser. Per ledamot är skillnaden omkring 30 procent, 445 000 kronor mot 344 000 kronor.
Missa inte: Handelsjättens miljardsmäll får centralbankerna att agera. Realtid
På ordförandeposten går skillnaden åt andra hållet. Manliga ordförande får i snitt 918 000 kronor, kvinnliga 835 000 kronor. Bara vart tionde börsbolag har en kvinna som ordförande.
”Det kan framstå som lite motsägelsefullt, men det är egentligen två separata jämförelser. Det viktiga är att inte tolka någon av dem som att det är könet i sig som orsakar skillnaderna. Manliga ordförande återfinns oftare i de största bolagen och i sektorer där arvodesnivåerna generellt är högre”, säger Tidesten.
Jämförelsen gäller i praktiken jämställda och mansdominerade styrelser, eftersom bara fyra bolag i urvalet har en kvinnodominerad styrelse. Andelen jämställda styrelser är samtidigt högst på Large Cap, 58 procent, mot 29 procent på Small Cap och 24 procent på First North Premier.
Vad skulle krävas för att fler kvinnor ska bli ordförande i de större bolagen?
”Det finns sannolikt flera förklaringar, men ägare och valberedningar har en central roll genom nomineringsprocesserna. Det har hänt mycket med könsfördelningen i styrelserna som helhet, men ska ordförandesiffran förändras behöver jämställdhetsperspektivet inte bara handla om vilka som kommer in i styrelserna, utan också om vilka som får de ledande rollerna”.
Konkurrensfråga för de mindre bolagen
De lägre nivåerna på de mindre listorna kan enligt Tidesten få följder för rekryteringen.
”Även mindre och växande bolag behöver kunna attrahera personer med relevant erfarenhet inom kapitalmarknad, riskhantering, cyber, digitalisering och regulatoriska frågor. Om kraven på styrelsens kompetens fortsätter att öka samtidigt som ersättningen ligger betydligt lägre än i de största bolagen kan det bli svårare att konkurrera om den mest erfarna styrelsekompetensen. Vi har inte analyserat rekryteringsprocesserna, så vi kan inte säga i vilken utsträckning arvodesnivåerna faktiskt påverkar rekryteringen”.
Frågan aktualiseras av att regeringen tillsatt en utredning om beskattningen av styrelsearvoden, med kammarrättsrådet Patricia Schömer som utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2027. Samtidigt har storägare som Investor drivit på för högre nivåer för att kunna rekrytera internationellt.
”Om skattereglerna påverkar hur attraktivt det är att ta externa styrelseuppdrag i små och medelstora bolag kan det absolut få betydelse. Men utredningen pågår, så det är för tidigt att säga vilka förändringar som föreslås”, säger Tidesten.
Vad bör en valberedning ta med sig inför nästa stämmosäsong?
”Att arvodena behöver sättas utifrån det enskilda uppdragets förutsättningar, och inte utifrån någon tänkt genomsnittlig praxisnivå för en viss lista eller sektor. Rapporten säger inte vilken nivå som är rätt, men den visar hur stora skillnaderna faktiskt är”.
