- Publicerad
- Uppdaterad
De senaste åren har den svenska bostadsmarknaden kännetecknats av låga bolåneräntor, men bostadsmarknaden och hushållen utmanas nu av de stigande bolåneräntorna? Vi har frågat experter på bostadsmarknaden om deras syn på situationen, samt om hur hushållen väntas agera – kommer bundna lån att bli vanligare?
Realtid.se
Helena Bornevall, senior ekonom på Handelsbanken:
Hur förberedda är hushållen på de stigande räntekostnaderna?
– Även om hushållen har kalkylerat med högre räntekostnader har nog ingen varit beredd på de högre totala levnadskostnaderna till följd av att inflationen skenat. Hushållen har reviderat upp sina ränteförväntningar i takt med att marknadsräntor stigit och kommer från ett läge med generellt goda ekonomiska marginaler. De senaste åren har hushållens samlade sparande ökat samtidigt som arbetsmarknaden förbättrats. Men det samlade kostnadstrycket, från såväl stigande boräntor som ökade levnadskostnader, sätter nu ordentlig press på många hushåll. Även om bankernas bolånekalkyler tar höjd för stigande räntor, minskar konsumtionsutrymmet kraftigt. Sammantaget räknar vi med att hushållen kommer dra ned på konsumtionen under året och behöver vänja sig vid att lägga en större andel av sin inkomst på boendekostnader framöver.
När och hur högt toppar bolåneräntan?
– Vi räknar med att den rörliga bolåneräntan toppar nära 5 procent kring årsskiftet 2023/2024. Bankernas rörliga (3-mån) boräntor följer med på ett ungefär och med viss eftersläpning utvecklingen av Riksbankens styrränta. Vår prognos är att Riksbanken höjer styrräntan ytterligare, till 4 procent i juni 2023, vilket sannolikt driver upp rörliga boräntor ytterligare. För 2024–2025 är prognosen att Riksbanken långsamt sänker styrräntan, vilket talar för att rörliga boräntor vänder ner.
Hur väntas hushållen agera – kommer bindning av lån bli vanligare?
– Generellt har cirka 55 procent av alla bolånetagare rörlig boränta i Sverige, men på senare tid har vi sett att allt fler (omkring 80 procent av nya bolånetagare) valt rörlig boränta. Det skulle antingen kunna bero på att det tar tid att acceptera den högre räntenivån eller att framtidsutsikterna upplevs osäkra, med risker för att långa räntor faller tillbaka. Framöver räknar vi med att andelen som väljer att binda till längre löptider ökar, men i ett internationellt perspektiv talar det mesta för att vi fortsatt kommer ha en sammantaget kort räntebindningstid i Sverige.
Joakim Bornold, grundare av och ordförande för Levler:
Hur förberedda är hushållen på de stigande räntekostnaderna?
– Helt klart betydligt bättre än vad många varnat för och inte minst förfasats över. Konsumtionen har hållit emot väldigt bra, men det känns som att de snabbt stigande räntorna biter allt hårdare nu. Men buffertar och marginaler har uppenbarligen varit på plats.
När och hur högt toppar bolåneräntan?
– Den toppar nu under våren. Räntan kan inte höjas hur snabbt och mycket som helst, det vore kontraproduktivt för att inte säga direkt skadligt. Inflationstrycket bromsar in ganska snabbt, mest på grund av orsaker i den globala ekonomin – även om Riksbanken förstås kommer ta åt sig äran – och med det kommer räntehöjningarna vara över för den här gången.
Hur väntas hushållen agera – kommer bindning av lån bli vanligare?
–Ja, jag tror det. Den här snabba räntehöjningen har sannolikt skakat om bolånetagarna en hel del. Det har länge varit väldigt billigt att låna och få har varit beredda att betala för försäkringen att binda. Det lär bli annorlunda framåt.
Shoka Åhrman, sparekonom på SPP:
Hur förberedda är hushållen på de stigande räntekostnaderna?
– Efter många år av extremt låga räntor och stigande bostadspriser så finns det absolut en hög räntekänslighet hos svenska hushållen. Det finns nog stora skillnader mellan enskilda hushåll och regioner som av belåningsgraden och vilken fördelning man har haft mellan andelen bundna och rörliga lån. Många hushåll klarar sannolikt dagens högre räntenivå, men vid en ränta på runt 5 procent blir de ökade räntekostnaderna svårt att hantera för många. Det är sannolikt inte så att bolånetagarna för två år sedan kunde tänka sig räntor på den här nivån. Många hushåll har också under en längre tid använt sparandet för att täcka för andra kostnadsökningar vilket minskar marginalerna.
När och hur högt toppar bolåneräntan?
– Det är inte helt osannolikt att vi ser en räntetopp nu under 2023 och att den rörliga bolåneräntan toppa på över 4 procent för att sen falla tillbaka. Samtidigt är det fortsatt svårt att säga exakt på vilka nivåer räntan toppar. Vi har fortsatta osäkerhetsfaktor kvar i ekonomin som kan påverka Riksbankens agerande under kommande mötena samt en räntemarknad som varit volatil under året.
Hur väntas hushållen agera – kommer bindning av lån bli vanligare?
– Det varierar men många hushåll väljer fortsatt den rörliga räntan (3-månaders) och många av de hushåll som väljer att binda sitt bolån binder på kortare löptider.
Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica Banken:
Hur förberedda är hushållen på de stigande räntekostnaderna?
– Jag skulle säga att hushållen är ganska förberedda. När man tar ett lån så räknar banken på en så kallad ”kvar att leva på-kalkyl”. Räntan bankerna räknar på då ligger runt 5–7 procent, vilket innebär att banken har ”trycktestat” att din ekonomi ska klara en sådan räntenivå och ändå få vardagen att gå ihop i övrigt. Vi är ju inte riktigt på de räntenivåerna som bankerna räknar på än, men vi börjar närma oss. Men den stora utmaningen för hushållen är att kostnadsökningarna målar med den breda penseln just nu, och täcker många fler områden i privatekonomin än bara boräntorna. Inflationen gör det väldigt tufft att kunna bibehålla den levnadsstandard man är van vid.
När och hur högt toppar bolåneräntan?
– Räkna med att Riksbankens styrränta ska upp till 3,75 procent till halvårsskiftet, den ligger idag på 3 procent. Översatt kan det här betyda att bolåneräntorna närmar sig 5 procent innan det vänder. Innan vi kan se en sänkning så behöver Riksbanken säkra att inflationen stadigt rör sig nedåt, och jag skulle tippa att vändningen kan komma runt årsskiftet eller något senare. Idag ligger snitträntan på runt 3,7 procent för det rörliga bolånet, så det är fortsatt en bit kvar till toppen. Om det här blir verklighet har snitträntorna gått från 1,5 procent till 5 procent på mindre än två år.
Hur väntas hushållen agera – kommer bindning av lån bli vanligare?
– Ja, efter att ha sett sjunkande ränta i nästan 30 år så kan tiden av lågräntemiljö nu vara slut, vilket kan göra att fler väljer att binda sina lån i framtiden. Det är ett sätt att få bättre kontroll på kostnaderna, samtidigt som det kan göra tröskeln högre att byta boende. Jämför man Sverige med exempelvis USA så har betydligt fler rörlig ränta här hemma, vilket gör att vi blir extra känsliga för räntehöjningar. Ytterligare en faktor som slår hårt när räntan går upp är att svenskarna är högt belånade, topp tre i Europa till och med.