Klimatrisker har blivit en påtaglig realitet för företag och investerare.
 
I mars förra året beslutade Första AP-fonden att avinvestera bolag med fossil verksamhet. Även SPP, Handelsbanken och nu senast Swedbank Robur har slutat att investera i oljebolag.
 
Och anledningen är i första hand inte att institutionerna vill rädda världen, det handlar snarare om krassa, finansiella risker.    
 
I ett pressmeddelande skriver Första AP-fonden: ”Fondens bedömning är att den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi utgör en stor osäkerhet för bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin och investeringar i dessa bolag kan medföra en högre finansiell risk för fonden. Beslutet att avinvestera fossilt är ett led i att minska fondens klimatriskexponering.”
 
Samtidigt har storägare inom den fossila industrin börjar darra på manschetterna. I december 2019 såldes 1,5 procent av aktierna i saudiska oljejätten Saudi Aramco ut, samtidigt som oljejätten börsnoterades. Börsnoteringen ska ha varit en del av den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salmans plan för att minska landets oljeberoende – och möjligen en plan för att casha hem medan tid är.
 
– Man tänker att – om nu alla börjar lämna de där ”fula”, icke hållbara investeringarna så vill vi inte bli ensamma kvar där. Det blir en allt större finansiell risk, säger Kent Eriksson, professor vid avdelningen för bank och finans på KTH i Stockholm.

Ökat behov av nya mått

Hittills har mätning av hållbarhetsrisken i princip handlat om koldioxidavtryck. Men ett allt större intresse för andra frågor – som biodiversitet, att företag ger anställda och underleverantörer drägliga villkor, att de har en inkluderande strategi när det gäller arbetskraft – ökar behovet av nya mått.
 
Inte minst mot bakgrund av att kapital flödar in i fonder och obligationer med en flora av olika ”gröna” och ”hållbara” stämplar av skiftande kvalitet.
 
Vinnova har därför beslutat att satsa 47 miljoner kronor under den kommande femårsperioden på Sustainable Finance Lab, ett konsortium bestående av sex universitet och forskningsinstitut. Forskare, däribland Kent Eriksson, ska bland annat ägna sig åt att ta fram nya mått för FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.
 
Det rör sig bland annat om att avskaffa fattigdom, utrota hunger, uppnå jämställdhet, allas rätt till god utbildning, anständiga arbetsvillkor, hållbar konsumtion och produktion samt modern och effektiv vård för alla.
  
Dessa nya mått och mätmetoder kan ”drabba” såväl företag som länder.
 
–Man kan tänka sig att det blir större fokus på hur man investerar i länder med totalitära regimer. Men jag tänker även på USA – som visserligen är ett rikt land. Men pandemin har satt ljuset på de enorma inkomstklyftorna och ojämlika vården – fattiga människor som nu sitter med dyra räkningar efter sina sjukhusvistelser.
 
Nya mått på anständiga arbetsvillkor samt hållbar konsumtion och produktion riskerar att slå mot exempelvis klädindustrin, där Sveriges största representant heter H&M. Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna och genererar mer koldioxidutsläpp än luft- och sjötransport.
 
Samtidigt kritiseras modeföretagen med jämna mellanrum för att använda sig av arbetskraft med usla löner och lika usla arbetsvillkor i länder som Bangladesh och Kambodja.
 
–Man kan se att både H&M och ett bolag som Ikea varit tvungna – och villiga – att vidta åtgärder på hållbarhetsområdet. Det har i mångt och mycket varit en respons på kundernas krav.
 
Till och med übermäktiga, multinationella mångmiljardföretaget Apple med vd Tim Cook tvingas anpassa sig efter vindriktningen.
 
Tidigare i januari meddelade Apple att ESG-mått kommer att påverka ledningens bonusar. Lyckas man nå målen ökar bonusen med 10 procent, missar man målen minskar bonusen med lika många procent. Apple har tidigare sagt nej till krav från aktivistinvesterare om att koppla rörlig lön till ESG-mål, men har nu alltså fallit till föga.
 
Kent Eriksson tror att kunders, investerares och aktivisters makt gentemot företagen kommer att öka exponentiellt när standardiserade ESG-mått lanseras.
 
–Jag tror att konsekvenserna för företagen blir enorma. Kunderna och investerarna får helt andra möjligheter att välja till, välja bort och jämföra företag med varandra. Kraften i medveten konsumtion och medvetna investeringar blir mycket större.
 
Många multinationella bolag, som Nike, Google, Apple men även Ikea, har kritiserats för avancerad skatteplanering. Ser man ur ett fördelningsperspektiv – och FN:s 17 globala mål – är avancerad skatteplanering ett problem. Kan detta sägas vara en ESG-fråga?
–Naturligtvis är det det. Och här kommer vi säkert att se ett ökat krav på redovisning.
 
En annan konsekvens av standardiserade mått är att så kallad greenwashing – företagens ansträngningar att se ”grönare” ut än vad de är – blir svårare.
 
ESG-mått på Nasdaqs hemsida

Vinnova är inte ensam finansiär till Sustainable Finance Lab. Sponsrar forskningen gör även bland andra Folksam, Swedbank, Danske Bank och Nasdaq.
 
Det sistnämnda företaget kommer dessutom att vara en partner i forskningsarbetet.
 
– Nasdaq öppnar upp sina databaser för att vi ska kunna bedriva forskning tillsammans med dem. Forskarna vill utveckla en prototyp där det – utöver finansiella och ekonomiska mått – även kan redovisas ESG-mått på Nasdaqs hemsida. När man klickar på ett företags namn ska man alltså kunna se ett företags koldioxid- och hållbarhetsavtryck.