De nya kommande EU-kraven ger höga förväntningar och förhoppningar på bolagen som kommer vara tvungna att fokusera, förutom miljö och klimat, på etiska riktlinjer och socialt ansvar och mänskliga rättigheter. Anledning till den utvecklingen grundar sig i FN:s globala mål i vilka utgör den sociala hållbarheten en av de tre huvudsakliga dimensionerna i Agenda 2030. I hållbarhetsarbeten ska det inte separeras miljö från människan. Det krävs att hållbara företagen ska ta hand om både klimat, miljö och människor. Trots dessa tydliga krav är det fortfarande ett stort gap mellan EU:s högställda krav på social hållbarhet och företagens faktiska hållbarhetsarbete. I förväntade resultat på de hållbarhetskraven kring den gröna taxonomin eller klimatdeklarationerna riskerar frågor kring socialt ansvar och mänskliga rättigheter att inte ges den uppmärksamhet och prioritering som krävs.

EU:s hållbarhetskrav med betydande fokus på social hållbarhet, mänskliga rättigheter och leverantörskedjor står runt hörnet medan bolagen har fortfarande inte uppnå sina mål inom den gröna taxonomin. Ökade krav med större ansvar för den sociala hållbarheten och mänskliga rättigheter inom egen organisation men även i de långa leverantörsleden skapar stora utmaningar för hela branschen hos vilken är brister inom socialt ansvar beaktansvärda och bekräftas av den statistiken som presenteras i vår årsrapport.

Svenska storbolag, speciellt byggbolagen och fastighetsbolagen behöver ta hänsyn till att hållbarhetsarbetet är en investering som minskar riskexponeringen, ökar effektivitet och genererar avkastning i form av nya affärer, fler uppdrag och förbättrade relationer. I takt med att både kunder och medborgare blir mer medvetna ställer de högre krav på produkter och tjänster som levereras. Detta gäller även medarbetare som ser hållbarhetsarbete som allt viktigare och det gör att hållbarheten blir en betydande faktor för att attrahera kvalificerade medarbetare.

Att uppnå uppsatta mål inom hållbarheten, även den sociala dimensionen av hållbarheten, skapar viktiga förutsättningarna för att nå resultat och bygga upp transparens och trovärdighet samtidigt som detta arbete stärker bolagens varumärke och ger en eftertraktade och avhängande rating.

Med de nya kraven och de nya direktiven från EU som kommer att bli till svenska lagar kommer det inte räcka med företagspolicy, uppförandekoder och frivilliga hållbarhetsrapporteringar. Det blir istället viktigt att se till att kontraktsvillkor som gäller leverantörer i alla led omfattar alla dessa specifika krav, även inom social hållbarhet samt att dessa villkor efterlevs av alla leverantörer i alla led. Detta ska kontrolleras och följas upp. Bolagen blir även skyldiga att vidta åtgärder samt förebygga och minimera omfattningen av både potentiell och faktisk negativ påverkan.

Utifrån den verkligheten som visar vår rapport när vi granskade ett hundratals underentreprenörer och gjort arbetsplatskontroller så har bolagen en enorm utmaning framför sig.

Det vi ser idag är att man påträffar illegal arbetskraft i var tredje arbetsplatskontroll och att 71 procent av granskade utländska bolagen klassificerades som bolag med hög risk, där risker handlade framför allt om lönedumpning, skattebrott, bristande arbetsmiljö och oacceptabla arbetsrättsliga villkor. EU ökade krav på compliance och kontroll kräver kunskap och processer. De stora byggbolagens fokus på den gröna dimensionen minskar inte ansvaret på att efterleva de nya kraven inom den sociala hållbarheten, mänskliga rättigheter och leverantörskedjor. Okunskap eller oprioriterade arbete riskerar att stå företagen dyrt, nu när brister kan leda till skadeståndsrättsliga eller straffrättsliga åtgärder.

Jessica Löfström
Grundare Ansvar Säkerhet i Europa AB

Ewa Chmielewska
Chefsjurist och specialist socialt ansvar