Per Lindvall

Den höga svenska inflationen har en obehaglig parallell till rysk krigsföring, där ”kvantitet är en kvalitet i sig”.  De skenande energipriserna har en kraft i sig som är svår att värja sig mot när de äter sig in prisbildningen i våg efter våg genom andra sektorer. Den utvecklingen är påtaglig i SCB:s rapport över inflationen i januari. Elpriserna föll visserligen i januari och var den viktigaste förklaringen till att den allmänna prishöjningen, KPI, sjönk från 12,3 procent i december till 11,7 procent. Den ”underliggande” inflationen exklusive energi och räntor steg emellertid från 8,4 i december till 8,7 procent i januari.

Det är framför allt priserna på livsmedel, där de skenande priserna på energi och energirelaterade insatsmedel, som konstgödsel, har drivit på behovet att kompensera sig prismässigt i led efter led fram till konsument. Livsmedelspriserna har stigit med 19,6 procent på ett år. Det är bara något lägre än elpriserna, som stigit med 21,1 procent.