–Att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en rekordstor återbäring på över 455 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och är ett bevis på Folksams starka finansiella ställning, säger Jens Wikström, chef för affärsområde sak på Folksam i en kommentar på måndagen. 

Men 455 miljoner är endast 12 procent av Folksam Sak-koncernens vinst på 3,8 miljarder kronor för 2021 och 26 procent av det så kallade försäkringstekniska resultatet före återbäring.  

Det innebär också att Folksam Sak är sämst i klassen på att återföra överskott till ägarna – i Folksams Saks fall, kunderna eftersom bolaget är ett ömsesidigt ägt bolag.   

Andra stora sakförsäkringsjättar, som ömsesidiga Länsförsäkringar skadeförsäkringar och If Skadeförsäkring med aktieägaren Sampo, återförde samtidigt 61 respektive 71 procent av försäkringstekniska resultatet före återbäring.  

Snittet på tre år är för Folksam Sak, Länsförsäkringar och If 36 procent, 77 procent respektive 83 procent.  

Och även om jämförelsen haltar en smula så är motsvarande siffra för hela börsnoterade Tryg, ägare till TryggHansa och Moderna försäkringar, 72 procent.  

Henrik Senestad.

Henrik Senestad, försäkringsekonom på Gofido och försäkringsbranschens svar på bankernas sparekonomer, anser att Folksam Sak sticker ut.  

–Vid en prisjämförelse med konkurrenterna kommer Folksam ut relativt högt samtidigt som de gör stora vinster och har mycket kapital samlat i ladorna, säger han och fortsätter:  

– Folksam Sak är ändå ömsesidigt och fokus ska vara att ge billiga och bra försäkringar till sina kunder i arbetarrörelsen. Varför ska man sitta på en massa kapital istället för att ge tillbaka det till kunderna? 

Folksam Sak delar inte bara ut en lägre andel jämfört med If som ägs av Sampo, och börsnoterade Tryg.  Som ovan framgår ligger Folksam också i lä i jämförelse med Länsförsäkringar som också är ett ömsesidigt bolag. Det innebär att varken Folksam eller Länsförsäkringar har någon stor aktieägare som kan hålla efter ett eventuellt tjänstemannavälde och kräva höga utdelningar.  

Hur förklarar du det här? 
–Jag har funderat mycket på skillnaden. Men det kan ha att göra med att Folksam styrs från Stockholm och Länsförsäkringar från 23 lokala bolag ute i landet. Jag tror kanske att Länsförsäkringar känner sig närmare sin kund och därför känner sig mer pressade att dela ut sin vinst.  

Samtidigt som Folksam delar ut en mindre andel än konkurrenterna, har bolaget sparat i ladorna. Av den senaste årsredovisningen framgår att bolagets kapitalbas har ökat till 25,6 miljarder samtidigt som solvenskapitalkravet är 10,4 miljarder. I teorin skulle Folksam Sak alltså kunna dela ut 15 miljarder kronor utan att bryta några regler.  

–Jag säger inte att Folksam ska dela ut 15 miljarder – men istället för en halv miljard hade man lätt kunnat dela ut 1 eller 2 miljarder utan att på långa vägar äventyra verksamheten, säger Henrik Senestad.  

På en fråga varför försäkringsbolaget återför så liten andel av resultatet till ägarna, skriver pressansvarig på Folksamgruppen Marcus Haglund att Folksam Sak säkerställer den långsiktiga finansiella stabiliteten.  

–Det har varit särskilt viktigt under pandemin där såväl samhället som marknaderna verkat i osäkerhet. Det är inget självändamål att ha ett stort konsolideringskapital, men i en osäker marknad är vi särskilt måna om att våra kunder ska kunna känna sig trygga, så då är vi återhållsamma. Dessutom har ett ömsesidigt bolag begränsade möjlighet till kapitaltillskott, vilket betyder att Folksam Sak som ömsesidigt försäkringsbolag alltid behöver vara välkapitaliserade.

Men den argumentationen köper inte Henrik Senestad. 

–Jag anser att Folksam i alla fall borde lägga sig – minst – på samma årliga återföringsnivå som Länsförsäkringar. Då skulle Folksam ha delat ut drygt 1 miljard kronor. Eller tycker Folksam att Länsförsäkringar bedriver en äventyrlig verksamhet?  

–Någonstans måste man ändå dra gränsen för hur konservativ man ska vara, säger han.