Massachusetts högsta domstol avfärdade i tisdags enhälligt Exxon Mobils krav på att avvisa en stämningsansökan från delstatens ”attorney general” (motsvarar en kombination av justitieminister och chefsåklagare) Maura Healey, skriver Reuters.

I stämningsansökan anklagas oljejätten för att ha vilselett såväl konsumenter som investerare vad gäller klimatfrågor och risker associerade med användningen av fossila bränslen.

Exxon Mobile har hävdat att Healey driver ett politiskt motiverat fall som bryter mot en delstatlig lag som ska skydda svarande från stämningar som syftar till att tysta dem.

Denna så kallade anti-SLAPP-lag är tänkt att hindra personer eller företag från att missbruka det juridiska systemet för att tysta bland annat journalister och politiska aktivister genom stämningsprocesser.

Men nu har alltså ett av världens största företag försökt använda sig av den. Exxon förnekar anklagelserna om att de skulle ha ljugit om faran med att använda fossila bränslen och hävdar att Healey driver fallet för att straffa bolaget för dess ”politiska ställningstaganden” avseende klimatförändringar.

– Fallet handlar om vad de vetat men inte berättat – eller aktivt försökt dölja – för aktieägare och andra berörda. Här finns paralleller med processerna mot tobaksindustrin, säger hållbarhetsprofilen Sasja Beslik och fortsätter:

– Huvudargumentet som de använder sig av här är att de har rätt att ifrågasätta de vetenskapliga rönen och att de har rätt att uttrycka sin egen åsikt om vetenskapen.

Reuters skriver att det pågår en rad liknande fall som handlar om att statliga och lokala myndigheter försöker hålla energibolag ansvariga för klimatförändringar, men att processen i Massachusetts kommit längst.

– Om man blir framgångsrik med stämningsprocessen i Massachusetts så kan det bli ett prejudikat som öppnar dammluckorna, och vi kan få se många fler stämningsprocesser mot såväl Exxon som andra oljebolag, säger Sasja Beslik.

– Och då blir frågan vad kostnaderna för Exxon Mobil blir, och vad kostnaderna blir framåt om det blir fler stämningsprocesser.

Samtidigt som processer pågår för att försöka ställa oljejättarna till svars, har oljebolag med bas i demokratiska länder fått en oväntat ”respit” på grund av Putins krig mot Ukraina.

– Nu ligger fokus på att göra sig oberoende av Ryssland. Vi befinner oss i en situation där fler och fler vill ha olja och gas från demokratiska länder och Biden har nyligen öppnat upp för utvinning av olja och gas i områden som förut var skyddade, som naturreservat. Man kan därför tänka sig att pressen på aktörer som försöker ställa oljebolagen till svars har ökat, säger Sasja Beslik.