- Publicerad
En extern granskare pekade tidigare i år på ”stora överträdelser av antipenningtvättsskyldigheterna” i Swedbanks estniska verksamhet, uppger källor för DI.
Camilla Jonsson
I februari i år avslöjade SVT:s Uppdrag granskning misstänkt penningtvätt i Swedbank.
Trots uppgifterna sa vd Birgitte Bonnesen då att det inte fanns något behov av extern granskning, men efter påtryckningar från storägare ändrade sig Bonnesen och gav uppdraget till EY. Ett uppdrag som ett par dagar senare lämnades över till den brittiska konsultfirma FRA
Enligt källor till Dagens Industri hade Swedbank redan innan Uppdrag Gransknings avslöjande tillsatt en annan extern granskare.
Den externa granskaren ska så sent som i början av året ha lagt fram sina slutsatser, eller i vart fall delar av sina slutsatser, för Swedbanks ledning.
Den externa granskaren beskrev bland annat ”stora överträdelser av antipenningtvättsskyldigheterna” i Swedbanks estniska verksamhet och pekade specifikt på bankens så kallade HRNR-kunder, vilket är en förkortning för ”high risk non resident”-kunder – alltså utländska högriskkunder, enligt DI:s centralt placerade källor.
År 2010 ska insättningarna från så kallade HRNR-kunder exempelvis ha ökat kraftigt, enligt granskningsrapporten. Enligt den externa granskaren ska dessa utländska högriskkunder enbart under 2016 ha omsatt 20 miljarder euro, vilket med dagens växelkurs motsvarar cirka 200 miljarder kronor.
Den externa granskaren ska också ha riktat misstankar mot ett antal anställda i Swedbank, som enligt granskningsrapporten kan misstänkas ha konspirerat med kunder, och också fått gåvor av kunder och agenter.
Den externa granskaren gav Swedbank rådet att omedelbart kontakta myndigheter i Sverige och Estland. Banken ska inte ha följt rådet.
Swedbanks nuvarande vd Birgitte Bonnesen var chef för bankens baltiska verksamhet under åren 2011–2014.