– Som näring går renskötseln inte att försvara. Den kräver massor av fossilt bränsle, stora landområden och är otroligt ineffektiv. Tittar vi på hur mycket kött som kommer från rennäringen blir det lite drygt 100 gram per svensk medborgare och år, säger Samtingsveteranen Ronny Svarto till Affärsvärvärlden.  

På andra planhalvan finns bland andra Sametingets ordförande Håkan Jonsson.

– Om vi skulle sluta stötta rennäringen skulle den i stort sett kunna dö ut. Och för den samiska kulturen vore det ett stort bräck. Det är en så tajt koppling mellan näring och kultur. Man måste också kunna se rennäringen som ett viktigt samiskt kulturuttryck, säger Jonsson till tidningen.

Affärsvärvärlden har djupdykt i konflikterna som omgärdar rennäringen och konsekvenserna som ny lagstiftning kan få för näringslivet – från vindkraftsutbyggnad till gruvnäring.

Det handlar bland annat om den så kallade ”konsultationsordningen” som säger att det samiska folket ska konsulteras innan beslut fattas i ”ärenden som kan få särskild betydelse för urfolket samerna”.

Detta innebär i praktiken att bland annat samebyarna ska konsulteras när företag planerar satsningar inom gruv-, skogs-, turism- och vindkraftsindustrin – inom ett område som innefattar halva Sverige. Renskötselområdet utgör nämligen cirka hälften av Sveriges yta.

Detta samtidigt som rennäringen omsätter obetydliga summor. Affärsvärvärlden skriver att det årliga slaktvärdet inklusive prisstödsersättning uppgår till endast cirka 90 miljoner kronor om året och att endast cirka 200 personer har så pass många renar att de får större delen av sin inkomstkälla från rennäringen.

Den nya lagen, ”konsultationsordningen”, har kritiserats för att det inte framgår hur länge denna konsultation ska tillåtas pågå. Flera kommunalråd i norra Sverige, samt företrädare för Lantbrukarnas Riksförbund och branschorganisationen Svemin, oroar sig för att konsultationsordningen kommer att innebära att tillståndsprocesser för sådant som gruvbrytning, planärenden och bygglovsärenden förlängs ytterligare.

Samtidigt håller den så kallade Renmarkskommittén på att utarbeta ett förslag till en ny renskötsellag. Enligt direktivet ska kommitténs förslag ”vara förenliga med Högsta domstolens slutsatser i Girjasdomen”. Den domen gav en sameby ensamrätt till småviltsjakten och fisket inom sitt fjällområde, vilket även innefattar en upplåtelserätt.

Renmarkskommittén utreder nu om samtliga samebyar, vars geografiska område sträcker sig över halva Sverige, ska få samma rätt som Girjas sameby. Det diskuteras också om samerna ska få ensamrätt till älgjakten på statlig mark ovan odlingsgränsen, skriver Affärsvärlden.

Såväl turistföretagen som Svenska Jägareförbundet och politiker i framför allt norra Sverige, är oroade över vilka slutsatser Renmarkskommittén kommer att presentera.

”Det är ett systemfel– alla särskilda rättigheter som bara orsakar en jävla massa osämja”, säger Ronny Svarto till Affärsvärlden.