I polisens arbete för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism är naturligtvis banksektorn en viktig del som också till stor del dominerar medieutrymmet. Men som Realtid har uppmärksammat finns det internationella studier som även pekar ut exempelvis fastighetsmäklare och revisorer som utsatta för särskilt stor risk. Dessa ingår nu i polisens svenska granskning tillsammans med bland annat bank och finans, livförsäkring, försäkringsdistribution, fondbolag, betaltjänsteaktörer och bokföringstjänster.

– Just nu har vi fokus på att riskbedöma olika branscher. Vi hoppats på att bli klara till slutet av året. Men på grund av samordningsproblem till följd av corona ser det ut som att det kan bli uppskjutet till våren, säger Karin Hylander, som basar över  samordningskansliet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Det är placerat på Noa, polisens nationella operativa avdelning, och är finansierat med  polisiära medel. Samordningskansliet har fyra medarbetare. Det låter lite, men i den totala gruppen ingår sammanlagt 17 organisationer; 16 myndigheter plus Advokatsamfundet. Var och en bidrar med sin expertis och ansvarar för sin riskbedömning. Kansliet ansvarar för fyra arbetsgrupper och arbetar särskilt med samverkan och informationsinsatser. Kansliet är också ett forum för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna – Finansinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen, Revisorsinspektionen, Spelinspektionen och Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

– Ett nytt uppdrag för i år är att samla in och offentliggöra statistik. Vi ska bland annat besvara frågor från EU-kommissionen, säger Karin Hylander. 

Det var i januari 2018 som polisen fick i uppdrag att inrätta en nationell samordningsfunktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Bakgrunden är EU:s fjärde penningtvättsdirektiv som innebär att varje land måste känna till sina risker. I september samma år briserade skandalen kring Danske Bank i Estland, när bankens egen utredning visade att så mycket som 200 miljarder euro kan ha tvättats genom banken under perioden 2007-2015. Delar av pengarna hade koppling till ryska oligarker och kriminella nätverk. I februari 2019 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att även Swedbank har varit utsatt för misstänkt penningtvätt i Baltikum. Senare under 2019 drogs även SEB in i den baltiska penningtvättshärvan.

– Bankerna en jätteviktig spelare när det gäller att upptäcka och rapportera penningtvätt, säger Karin Hylander. 

Karin Hylander.
Foto: Polisen.

Hur tycker du att arbetet inom samordningsfunktionen har fungerat hittills?
– Väldigt bra. Det är ett stort intresse för frågorna. De sista åren har det varit stort fokus på penningtvätt vilket vi märker av. Såväl myndigheter som olika branscher och organisationer vill ta del av arbetet och få ökad kunskap. 

– Sedan har vi har haft en viss uppstartsfas för att bygga upp samarbetet. Myndighetssamverkan tar tid.

Samordningsfunktionen för penningtvätt berör ju långt ifrån bara finanssektorn. Var är problemen störst bortsett från finansbranschen?
– Vi har inte kommit så långt att vi kan säga i vilka branscher som de största riskerna finns. Men vi ser att det finns behov av en ökad kunskap inom flera sektorer. Förra året gav vi ut två vägledningar, eller informationsbroschyrer. En för fastighetsmäklarbranschen och en för revisorsbranschen. Vi har också nyligen kommit med vägledning kring kontanthandel, säger Karin Hylander.

All kontanthandel som rör summor över 5 000 euro – motsvarande 52 850‬ kronor – ska rapportera enligt penningtvättsregelverket.

Just nu jobbar samordningsfunktionen dessutom med en vägledning mot valutaväxlare och en mot spelbolag som erbjuder spel eller vadhållning online. Det är två branscher som ofta lyfts upp internationellt för att vara utsatta för risk.

– Av den senaste riskbedömningen framgår att valutaväxlare och oregistrerade penningöverförare är högrisk.

Många av initiativen har bakgrund inom EU, förra året släppte till exempel EU en supernationell bedömning av sektorer där den största risken finns. Och nu i början av maj publicerade EU-kommissionen en ny handlingsplan mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Medborgare och organisationer inom EU uppmuntras att bidra med synpunkter till den.

– Det är ett enormt tryck i sektorn när det gäller nya regler. Det styrs väldigt mycket på internationell nivå, säger Karin Hylander.

Ett exempel är Financial Action Task Force, FATF, ett mellanstatligt organ inriktat just mot bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

– De tar fram 40 rekommendationer om hur länder ska arbeta och de gör utvärderingar. Det påverkar mycket EU-regleringarna och i förlängningen svensk lagstiftning. 

Jag vet att man inom bankvärlden pratar om ett större behov av att kunna dela information mellan sig, vilket inte fungerar bra idag.
– Det är ett jättebra initiativ och något som vi har lyft sedan tidigare. Det pågår en utredning just nu på det temat. Vi ser väldigt mycket fram emot en översyn av sekretessreglerna. I Storbritannien kan exempelvis bankerna dela med sig av information mellan varandra och med polisen. De sitter tillsammans och jobbar i enskilda ärenden, säger Karin Hylander.

Förutom regeländringar behövs också smartare och mer automatiserat systemstöd, på alla nivåer. Ett exempel är att finanspolisen som under våren har sjösatt ett nytt inrapporteringssystem, GoAML. 

– Det kommer att göra mycket av arbetet mer automatiserat och möjliggöra bättre analyser. Det tror jag kommer att stötta mycket, säger Karin Hylander.

Kansliet och samordningsfunktionens jobb är inte tillsyn, det sköter tillsynsmyndigheterna. 

– Vårt fokus ligger på den förebyggande sidan av systemet. Att hitta sätt så att systemen kan snurra snabbare, att identifiera luckorna och att hitta åtgärderna för att täppa till dem.

– Det här är inte en brottslighet som vi kan utreda bort. Men ökar vi skyddet och med förebyggande insatser kan vi trycka ned det.

Den snabba tekniska utvecklingen påverkar vilka sektorer som kan behöva utökat ansvar för att identifiera och rapportera in misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Det handlar till exempel om utfärdare av elegitimation, kreditupplysningsföretag och tredjepartsaktörer som möjliggör betalningsförmedling. 

– Det kan finns behov att lägga till dem för utökad rapporteringsplikt, säger Karin Hylander.