Finans

”Ericsson har bättre förutsättningar nu”

Vinges expert på företagsbrottslighet och regelefterlevnad tror att risken har minskat för att Ericsson ska råka ut för nya mutbrott. Generellt är svenska företag är inte längre lika naiva som man var tidigare.

Publicerad 2019-09-26

I dag vinstvarnade Ericsson och meddelade att man avsätter 12 miljarder kronor för väntade böter och andra kostnader i den mututredning som pågår i USA.

Mututredningen gäller bolagets efterlevnad av USA:s Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Det hela avser perioden fram till och med första kvartalet 2017 där Ericsson ska ha brutit mot korruptionsreglerna i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait, Saudiarabien och Vietnam.

USA:s myndigheter brukar kunna pressa företag till svidande uppgörelser. Med en bot på 1 miljard dollar, motsvarande 12 miljarder kronor, slår Ericsson Telias rekordbot från 2017 för mutor i Uzbekistan. Den hamnade på 7,7 miljarder kronor. 

– Det är ett annat juridiskt system än vad vi har. I USA har man ett system där företag kan begå brott. I Sverige har vi inte det. Det är upp till företagen själva att godta en sådan uppgörelse eller riskera åtal i domstol, säger Mia Falk, chef för Vinges grupp för företagsbrott och regelefterlevnad. 

– Där är det en förhandling där man bland annat visar vilket förebyggande arbete man har mot korruption. Böterna ligger på enorma nivåer jämfört med vad vi kommer att ha i Sverige genom företagsboten, även efter den planerade höjningen. 

Börje Ekholm garanterade på presskonferensen att detta inte kommer att hända Ericsson igen. Kan man garantera detta?
–  Man kan absolut ha den föresatsen. Det får vi verkligen hoppas. Det innebär ett hårt strukturerat arbete. På det viset och bara på det viset minskar man risken. Jag tror ju också att om man har varit med om en sådan utredning och tagit konsekvenserna för det så har man också lärt sig väldigt mycket. Jag tror att Ericsson har bättre förutsättningar nu. Man kan inte förebygga bort alla risker men man kan minska risken avsevärt med sådant arbete.

I Sverige ligger en proposition ute om att företagsboten ska höjas från och med den 1 januari 2020. Om det går igenom i riksdagen innebär det att högsta nivå på en företagsbot höjs från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Även i Sverige kan man då få jämka företagsboten. Till exempel om man själv anmäler agerandet till åklagare, om man kan visa vad man har försökt förebygga brott och att man har försökt avhjälpa och minska skadeeffekterna av brottet. Företaget behöver visa att man har ett strukturerat arbete för att få en nedsättning av företagsboten.

Hur ska man agera i förebyggande syfte?
– Man börjar med att med öppna ögon ta sig an riskbedömning och frågar sig både geografiskt och vilken sektor man opererar inom, vilka risker verksamheten faktiskt har. 

– Därefter tar man med sig de identifierade riskerna i ett regelverk som är tydligt. Man måste gå ned djupt, på en detaljerad nivå med sina regelverk. En inköpsavdelning har ju andra risker än en säljavdelning. På inköpssidan är man sannolikt på mut-tagarsidan. På säljsidan vill förmodligen någon annan att man ska betala. Det är helt olika risker och regelverk för olika funktioner. 

Mia Falk berättar att man sedan måste utbilda de anställda löpande och även testa dem för att verkligen se att de förstått hur man ska agera.

– Det ska finnas tydliga regler när man gör internationella affärer. Man får inte betala för kontrakt. Man måste vara kritisk. Det är få som säger rakt ut att vi vill ha en muta, det görs ofta omskrivningar. 

Det är även viktigt att det finns någon för de anställda att ställa frågor till, exempelvis någon inom compliance-funktionen.

Det måste även finnas en riskbaserad intern kontroll samt en internrevision som bör fokusera planmässigt på just antikorruptionsrevisioner.

– Om det ändå går på tok ska det finnas en rapporteringslinje där människor både internt och externt kan rapportera utan att vara rädda för att bli bestraffade för det. Det ska vara absolut förbjudet att arbetsrättsligt eller på annat sätt ge sig på någon för att personen har anmält en misstanke om korruption. 

– Det ska även finnas en kanal där man kan rapportera anonymt om man ändå känner sig osäker. Det bolaget ska vilja är att få reda på allt som möjligen kan ha hänt. 

Mia Falk pekar även på att det är viktigt att det ska finnas sanktioner på plats när en regelöverträdelse har ägt rum. Detta ska även vara transparent.

– Den som gör en anmälan ska kunna veta hur anmälan tas om hand och hur det fungerar. Alla gynnas av att det finns system där omedvetna fel, slarv eller vad det kan vara, fångas upp och att det finns ett stöd i den interna kontrollen som fångar upp vad man inte får göra.  

Hur vanligt är det att detta finns på plats på ett företag?
– Det finns för det mesta någonting. De flesta har en någon typ av uppförandekod. Många har någon typ av utbildning men nivån varierar väldigt mycket, säger Mia Falk.

Hon poängterar dock att det som är positivt är att hon hade svarat helt annorlunda för några år sedan och då svarat att utbildningsnivån och medvetenheten på företagen är låg

– Bara de senaste fem åren har medvetenheten ökat. Det har nog sin grund i att det skrivits mycket och det har varit skandaler både med svenska bolag som haft verksamhet i utlandet och i Sverige. Naiviteten börjar minska. Vi tror inte att vi är helt förskonade från detta längre. Detta var en fråga som inte låg högst upp på dagordningen förut. Jag tror att den har börjat komma mycket högre upp på grund av det som har hänt och den kunskap och medvetenhet som vi i Sverige har fått.

 

Platsannonser